Skåne

Militärhistoriskt arv återinvigt

Det sköts dubbel svensk lösen med kanon norr om Helsingborg på lördagen. Då invigdes den sista kvarvarande biten av den så kallade Per Albin-linjen som museiobjekt.

Gama värn i nytt ljusBild: Mats Roslund
Det hela skedde vid värn 735 norr om hamnen i Domsten. Fjorton värn av skilda typer och en radarstation med så kallad närspaningsradar invigdes under pompa och ståt. En styrka från Göteborg i tidstypiska uniformer från beredskapsåren under andra världskriget fanns på plats för att skjuta med kanon och andra vapen från beredskapstiden.
Skåne-linjen, som den också kallades, byggdes åren 1939–41 och var Sveriges längsta försvarslinje.
Sedan 1999 har Beredskapsmuséet arbetat för att en del av Per Albin-linjen ska bevaras för eftervärlden och i december 2007 togs det nödvändiga riksdagsbeslutet.
– Sedan dess har värnen reparerats för cirka en miljon kronor, säger Beredskapsmuséets chef Johan Andrée.
Värnen runt Skånes kust ingick i försvaret ända fram till 1990. När Berlinmuren fallit och det kalla kriget var över ansågs värnen inte längre fylla någon funktion och plockades ur försvarsorganisationen. Radarstationen som byggdes något senare var i drift ända till 2002.
Den del av försvarslinjen som räddats åt eftervärlden sträcker sig från Helsingborg till Viken söder om Höganäs.
Hur Per Albin-linjen hade fungerat i skarpt läge fick vi inget svar på under kriget. Sverige klarade sig som bekant från angrepp av Hitler-Tyskland.
Invigningen förrättades av riksdagsman Mats Sander (M) från Helsingborg. Han sitter i försvarsutskottet och har varit en av de starkast pådrivande politikerna för att rädda värnen för eftervärlden.
Från början bestod Per Albin-linjen av drygt 1 300 värn. Av dem är nästan alla borta i dag, antingen rivna eller plomberade.
Gå till toppen