Kultur

Wear it like a crown

Björn Gunnarsson var på världspremiären av Cirkus Cirkör nya föreställning i Landskrona och såg ljuset falla genom cirkuskonsterna.

Parakrobaterna Fouzia "Fofo" Rakez och David Eriksson jonglerar med pingpongbollar.Bild: Sonny Thoresen HD/NST
Att förlägga premiären på en föreställning om rädslor till Landskrona kan vara en händelse som ser ut som en tanke. När 15-årsjubilerande Cirkus Cirkör avslutar sin trilogi om kroppen med Wear it like a crown (Inledande delar heter 99% unknown och Inside out) är det dock betydligt mera lust- än skräckfyllt.
Cirkusdirektör Tilde Björfors har kommit så långt i sin utveckling att hon kan vara självironisk mot sin genre. Här finns flera små blinkningar mot nycirkusens standardrutiner. Som motorsågsjonglering, som en gång utgjorde scenkonstformens kaxiga startpunkt.
Men även cirkuskonsten som helhet parodieras. Kostymerna indikerar cirkusstereotyper. Som direktören, lindansarprinsessan, clownen och så vidare. Föreställningen är nycirkusens motsvarighet till kammarspel. Alltså inte alltför storslagna scenteknikbyggen och effekter.
Landskronas gamla vackra teatersalong förstärker intrycket av hederlig vaudeville. Komiska inpass omväxlande med akrobatik, jonglering, balanskonst och magi. Avloppsrensare, höga hattar och pingisbollar spelar en framträdande roll. Men eftersom det är nycirkus signerad Tilde Björfors har föreställningen naturligtvis ett tema. Detta är enligt utsago förhållandet mellan höger och vänster hjärnhalva, där den vänstra står för rationalitet och den högra för kaosartad kreativitet. Äventyr i hjärnbarkens veck och vindlingar, vilket åskådliggörs med tyg och plast. Den allra senaste hjärnforskningen ifrågasätter väl alltmera den där uppdelningen, och dualismen är heller ingen huvudsak i uppsättningen. Snarare återkommer den då och då som röd tråd och finstilta påminnelser. Att våga pröva det okända. Risk eller möjlighet. Det är frågan.
Nyfikenhet som gränsar till galenskap. Vilket naturligtvis också får en cirkusdimension när det handlar om att utföra potentiellt livsfarliga tricks. Som när knivkastaren inte vågar kasta knivarna mot kollegan fastspänd på hjulet. Utan istället hämtar en person ur publiken (som dock givetvis egentligen tillhör ensemblen). Eller stångartisten som störtar med huvudet mot scengolvet. Det finns flera stunder av cirkusupplevelsens klassiska hisnande Åhhhh!
Men ekvilibristiken är inget självändamål, perfektionen och excellensen leks fram, och det är okej att tveka eller misslyckas. Influenserna är dessutom många fler.
En stor behållning är David Erikssons commediamimik. En annan är en akrobatakt utförd med drag av den klassiska balettens pas-de-deux. Filmprojektionerna i bakgrunden kan kännas som ett utslitet grepp, men här utvidgar och fördjupar de temat utan att stjäla uppmärksamhet från det levande agerandet.
Att använda Rebekka Karijords musik är ett genidrag av Björfors. Den ger en mycket distinkt vemodsstämning föreställningen igenom. Som kontrasterar mot den varma humorn i nästan alla nummer. Glädje och sorg, rädsla och mod, tillförsikt och depression. Det är grundläggande mänskliga känslor som utforskas. Undersökningen av hjärnan är inte cerebral. Tilde Björfors har gjort det igen: tagit sin konst några steg längre.

Wear it like a Clown

Cirkus Cirkör
Landskrona Teater
Spelas 11, 12, 13 april
Idé och regi: Tilde Björfors
Musik: Rebekka Karijord
Medverkande: Henrik Agger, Louise Bjurholm, David Eriksson, Jesper Nikolajeff, Fouzia Rakez, Shannon Savage
Gå till toppen