Kultur

Vargen har kommit

”Den 15 september 2008 ansökte investmentbanken Lehman Brothers i USA om konkurs”.

"Vi ser tillbaka på Påsköns undergång och frågar oss hur människorna kunde vara så dumma att de högg ner de sista träden för att resa oätliga stenstatyer. Ja hur kunde de?" skriver Emil Schön.Bild: Dean Treml
Vargen kommer! Pojkens rop i sagan motsvaras i historien av marxistiska spågubbar som i mer än 150 år stirrat i kaffesumpen och gång på gång ropat ut att de skådar kapitalismens fall. En av dem som varit med de senaste 60 åren är norrmannen Pål Steigan. Från 70-talet fram till mitten av 80-talet var han partiledare för maoistiska AKP m-l. Han har inte i grunden ändrat åsikt sedan dess, men med tiden har han kompletterat det kommunistiska perspektivet med ett ekologiskt, i sin karriär som författare och debattör.
Steigan fångar de pågående ekonomiska och ekologiska kriserna med precision och tajmningen är kuslig. Den senaste tiden har den klimatrelaterade torkan på Afrikas horn exploderat i hungersnöd, samtidigt har USA:s oförmåga att ta ut skatt kastat in världen i en ny global finanskris. En promille av jordens befolkning äger två tredjedelar av dess tillgångar. Samtidigt är systemet oförmöget att på något effektivt sätt möta de ekologiska utmaningar människan ställs inför. Arter utplånas från jordens yta i en högre takt än då dinosaurerna dog ut, koldioxidkurvan blir allt brantare.
Det är inget litet grepp Steigan tar när han sveper fram genom kapitalismens systemkris, Kinas uppgång, oljetoppen, klimatkrisen och en rad andra minst sagt dramatiska samtida skeenden. Ju mer jag läser, desto fastare blir en pessimistisk övertygelse som växt i mig under de senaste åren. Framtidens kriser är här och nu. Vi ser tillbaka på Påsköns undergång och frågar oss hur människorna kunde vara så dumma att de högg ner de sista träden för att resa oätliga stenstatyer. Ja hur kunde de?
Nog har 2011, eller 2012, eller kanske 2013 potential att bli lika dramatiska år som 1989 då muren föll. EMU-projektet ser ut att gå i kvav och receptet som ordineras land efter land är en nedmontering av välfärdsstaten. USA:s dysfunktionella hantering av landets pågående skuldkris larmar om att den federala staten inte heller är förutbestämd att vara för evigt. Det enda som är säkert är att när det händer, så händer det plötsligt. Krisen får också konsekvenser i form av folkliga resningar. Den arabiska våren, proteströrelser i Grekland och Spanien, utbredd plundring i England.
Steigan beskriver hur kapitalismens permanenta kris infaller när inte fler marknader står att finna, när det inte återstår mer av arbete att suga ut och profitera på, när inte ens de upplånade fantasisummorna räcker till för att hålla systemet igång. Det är ett slutskede. Kapitalismen kan mycket väl existera regionvis, men det globala allomfattande handelssystemet, med billig olja som glidmedel, är dömt att upphöra. Där delar jag Steigans profetia. Och pojken i sagan får ju rätt: till slut kommer vargen.
Men så utlovar Steigan i boktiteln inte bara undergång utan också en strategi för en ny värld. Hans svar blir kommunism 5.0. Ett globalt samhälle som visst erkänner privat egendom, men inte privat ägande av produktionsmedlen. Banker, kraftbolag, multinationella bolag, tele- och datakommunikation, transportsystem, agrobusiness, hälsovård, gruvnäring måste övertas och socialiseras.
För Steigan är kommunismen inget problematiskt ord. Allt som är bra är kommunism: Wikipedia, Linux, bilkooperativ, allmänningar, den norska vården och skolan och en hel massa gemensamt arbete där man hjälper varandra utan att tänka på profiten. Allt som var dåligt är däremot inte riktig kommunism, det gäller till exempel Sovjet, Pol Pot och Maos kulturrevolution.
Jag kan hålla med om att Marx bitvis är inspirerande läsning, jag kan hålla med om att detta vansinne till kapitalistiskt rövarsamhälle har nått vägs ände. Jag kan också hålla med om att en stor del av produktionsmedlen bör vara i statlig ägo. Däremot tror jag dessvärre inte att världen förändras av att ännu en intelligent och välformulerad spågubbe skriver ner sitt manifest.
Gå till toppen