Opinion

Ge musikämnet bättre förutsättningar

Musikundervisningen är nedprioriterad i dagens skola, konstaterar företrädare för Lärarnas riksförbund.

Estetlärare från hela landet samlas i helgen i Helsingborg för att bland annat diskutera musikämnet.Bild: Niklas Gustavsson HD/NST
En ny undersökning från Lärarnas riksförbund visar att Sveriges musiklärare inte får tillräckliga förutsättningar för att bedriva musikundervisning. Det påverkar elevernas intresse för vidare studier och kunskaper.
Drygt 400 lärare som undervisar i musikämnet i grundskolan har intervjuats. Frågorna gällde hur lärarna ser på sina förutsättningar för att bedriva god undervisning i ämnet i förhållande till vad som står i den nya kursplanen för musikämnet i grundskolan.
En stor majoritet av lärarna i musik, 70 procent, svarar att de har tillräckliga utbildningsmässiga förutsättningar för att bedriva undervisning enligt den nya läroplanen för grundskolan. Det gäller dels att vara behörig i ämnet för rätt årskurser, dels att man fått fortbildning för att leva upp till de krav som ställs i den nya kursplanen.
Fler än var tredje lärare svarar att de inte har en ändamålsenlig lokal att bedriva undervisningen i, alltså en musiksal. Det gör det svårare att bedriva likvärdig undervisning av hög kvalitet.
Lika många lärare svarar att man inte anser att utrustningen i ämnet är tillräcklig för undervisningen. Möjligheten för lärarna att planera och utvärdera sin undervisning spelar stor roll för undervisningens kvalitet. För lärare i praktiska och estetiska ämnen är detta ofta särskilt problematiskt eftersom de vanligtvis undervisar ett betydligt större antal elever än lärare i andra ämnen.
Vår undersökning visar att en musiklärare i snitt undervisar 232 elever per vecka. Vanligtvis varierar elevantalen mellan 150 och 300 elever i veckan. I extremfallen undervisar en lärare så mycket som 400 elever i veckan. Det är också sällan som halvklassindelning är möjlig.
En överväldigande majoritet av lärarna i musik, 87 procent, svarar att de inte har tillräckligt med tid för dokumentation och reflektion. Det innebär att de inte hinner följa upp varje elev tillräckligt, samt har svårt att få tid till lektionsplanering.
Samma höga krav ska ställas på samtliga skolor. Det är därför allvarligt att förutsättningarna för musiklärare att bedriva god undervisning både brister och skiljer sig åt i så stor utsträckning. Ämnet ska inte ses som ett rekreationsämne utan som ett kommunikativt kunskapsämne. Undersökningen bekräftar att synen på musikämnet varierar högst betänkligt bland landets grundskolor.
Men det finns goda möjligheter att förbättra förutsättningarna för musiklärarna och därmed förbättra kvaliteten i musikundervisningen. Detta bygger på att skolans huvudmän tar musiklärarna och de nationella styrdokumenten på allvar.
Vi föreslår att undervisningsgrupperna anpassas efter musikämnets förutsättningar och de krav som ställs enligt kursplanen. En nationell reglering om mindre undervisningsgrupper måste övervägas så att de musikskapande momenten genomförs med grupper om maximalt 15 elever. Detta är också en arbetsmiljöfråga för musiklärarna. Arbetsmiljöverket rekommenderar just ett maxtal om 15 elever för de ljudintensiva momenten.
Vidare föreslår vi att skollagens regler om ändamålsenliga lokaler skärps och tydliggörs, samt att lokalerna ska vara utrustade med de verktyg (instrument) som undervisningen kräver.
Det krävs tydligare statliga regleringar, både vad gäller undervisningsgrupper och utrustning, då huvudmännen uppenbarligen inte vill eller anser sig kunna skapa de förutsättningar som krävs för att kursplanens mål ska uppfyllas.
Metta Fjelkner
ordförande för Lärarnas riksförbund
Helena Linge
Lärarnas riksförbunds Forum för kultur och kommunikation
Gå till toppen