Kultur

Flykten från Moskva

Det finns en mycket otäck övergång, men den är nu mycket långt bakom de flyende. Nu handlar det mest om en ogenomtränglig och mörk skog som växer upp som väggar på sidorna. På väg till ön.
Jana Vagner.
Och ... allt mer blir allt mer ... tomt när Jana Vagner berättar om en färd som handlar om att komma bort från katastrofen och hitta en plats som kanske kan innebära något slags räddning. För Ryssland drabbas av en pandemi, det som socialstyrelsen definierar som en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen. Var finns då ens egen lilla plats?
Den där nerven, den flyttar in i handlingen redan på bokens första sida. Mamman är död, beskedet kommer från någon som Anja inte tycker om, det kliar och river med en gång – och redan är mycket i samhället satt i karantän.
Det är Anjas röst vi hör och med hennes ögon vi ser och när vi tar oss framåt får vi också tillbakablickar som gör huvudberättelsen bredare, här finns tusen nyanser, vardagshändelser som får ben och ger sig i väg, kärleksminnen som svider, uppfostran: liv som sätts i brand.
Det blir en flykt bort från Moskva med små och stora steg och på många plan: allt spricker, militären finns där, tjuvar härjar, sjukdomarna tar allt större plats. Resan till en plats som kanske inte är fördärvad visar hur svårt det är när man bara har sig själv, även om de alla är delar av ett apart gäng som så småningom lär sig lägga ner alla meningsskiljaktigheter. Och Vagner, född 1973 i Moskva, parkerar sig ungefär en decimeter framför mina ögon med sin gnistrande berättelse. Hon viskar, väser, förebrår, och säger: Se, så här kan det bli.
Ja, svarar jag, så kan det bli, medan vi nu står i en påkommen tystnad. Vägen är smal och spårig och det är sent på jorden och Vagner ser till att putsa fram rätt färg på orden. Hon vet att det gäller att inte överdriva tonläget eftersom handlingen är hemsk nog, men hon inser också att historien bär på ett stort val som genomsyrar språket som Karin Lidén gjort tonsäker svenska av. Hur flyr man, och detta gäller på alla språk, om omvägen som dyker upp innebär till exempel att bensinen tar slut? Vilka ord finns då till hands – och vilken mening?
”Efter katastrofen”-temat är verkligen inte nytt, men Vagner är mästerlig på att lämna alla slags skyddsnät och snart blir boksidorna en film. Där: någonstans snett till höger. Där: den lilla upplysta plätten framför sjukhuset. Där: gropen som det inte går att åka runt.
Under läsningen och tittande och lyssnandet stannar jag, sjunker ihop, blir sittande på huk.

Ön

Jana Vagner
Översättning Karin Lidén
Ersatz
Gå till toppen