Helsingborg23 januari 2015 04:00

Kommunen skönmålar bilden av Helsingborg

Positiva nyheter om Helsingborg pumpas ut. Problem möts av tystnad. 

Texten rullar fram i jättebokstäver på fasaden till maktens boning:
"Den pulserande staden. Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar.
Här uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsammans.
Här finns samspel och mångfald."
Och så vidare.
"För ett ögonblick trodde jag mig vara i Pyongyang", skrev HD:s dåvarande kulturchef Gunnar Bergdahl i en krönika.
Men det utspelade sig i Helsingborg, inte Nordkorea.
Stadens vision, antagen i bred politisk enighet, om hur Helsingborg ska vara år 2035 projiceras på Rådhusets fasad. Den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden.
Detta var ett av inslagen i evenemanget Drömljus som pågick i februari för två år sedan.
Men kommunens sätt att sprida budskap till helsingborgarna och omvärlden var ingen dröm, det var verklighet och har varit så i flera år. De ansvariga för kommunikationen vill hålla varumärket Helsingborgs stad rent från segregation, bostadsbrist och andra faktiska problem.
Det negativa syns inte
Kommunen spottar ur sig nyheter på nätet via pr-sajten Mynewsdesk, liksom tusentals andra myndigheter och företag som vill nå ut brett. Det har blivit över 2 000 meddelanden sedan starten, som vi har gått igenom. Om detta är din enda kontakt med Helsingborg kan du tro att det är den perfekta staden. Ett Pleasantville där alla går lyckligt leende genom tillvaron. En idyll där allt är bra och bara blir bättre. Obehagligheter, problem och svårigheter må finnas på andra orter, men inte här.
Bara några exempel på rubriker ur det rika flödet:
Supersommar för turismen. Rekordstor befolkningsökning i Helsingborg. I Helsingborg trivs elever med sin skola och sina lärare. Fortsatt god ekonomi i Helsingborgs stad.
Till och med när det inte går så bra vinklar staden sina officiella texter för att täta sprickorna i fasaden.
 
Läs mer:Pr-miljoner med oklar utdelning
Läs mer:Utvalda företag får reklamskjuts av staden
 
Och om Helsingborg placerar sig högt i en rankningslista, oavsett hur seriös undersökningen är, så är staden snabb med att kabla ut det positiva budskapet. Andra undersökningar som visar att staden har förhållandevis hög brottslighet eller lägger lite pengar till skolan syns däremot inte i floden av pressmeddelanden.
Vad spelar då detta för roll?
Ska inte staden visa sitt positiva ansikte utåt?
Räcker det inte med att HD och andra massmedier granskar och lyfter fram baksidorna?
Nej, inte enligt kommunens egen policy i alla fall. Där står att all information ska bygga på saklighet och fakta, det är grunden. Då kan man knappast välja och vraka och ständigt fastna för det positiva.
Ytterst handlar det om att helsingborgarna ska bli så informerade att de kan delta i den demokratiska processen, lyder policyns stolta budskap. Men vem kan agera eller reagera på något man inte känner till?
 
Helsingborgs stad visar mer än gärna upp de fina bitarna från staden.Bild: Britt-Mari Olsson
 
Ansvaret läggs på medierna
Trots det ser ansvariga på stadens förvaltningar ingen anledning att kommunicera kring problem.
– Om det händer något negativt får media oftast veta det lika snabbt som vi och då behöver inte vi också gå ut med det, resonerar stadsbyggnadsförvaltningens kommunikationschef Malin Andersson.
– Vi jobbar inte med att skicka ut negativa pressmeddelanden. Det finns ingen anledning för oss att öka på den negativa publiciteten, tvärtom, säger Niklas Sommelius, stabschef på vård- och omsorgsförvaltningen.
Men det finns också de som tycker annorlunda.
– I Malmö pratar man om sina problem, men det gör man inte i Helsingborg – här försöker man bygga fasader. Att säga som det är ger större trovärdighet. Man bygger upp en tillit till medborgarna om de vet vad som händer, säger den tidigare socialchefen Göran Jönsson.
 
"Vi ska inte sminka grisen"
Malmö stads kommunikationsdirektör Anders Mellberg instämmer i det.
– Det finns ingen motsättning att även förmedla negativa bilder i bilden av Malmö. Alla har vi våra brister och berättar vi även om dem blir vi mycket mer trovärdiga när vi säger att något är bra.
Och bland Malmös pressmeddelanden finns sådana som handlar om anmälda missförhållanden i vården, eller som nyligen en kommentar till att Malmö stad dömts att betala skadestånd till en flicka som kränkts i skolan. Fast även här är de glada budskapen i klar majoritet.
– Men vi ska jobba med det som är sant och relevant, inte sminka grisen, säger Anders Mellberg.

Även tråkigheter vinklas positivt
Men i Helsingborg ser staden allt från den ljusa sidan.
Vi börjar med ett exempel från en mycket uppmärksammad händelse:
HD:s granskning förra vintern hade visat att socialnämnden i sitt första beslut ville att en barnsexdömd man skulle få adoptera sin styvson. Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, pekade på en rad brister och riktade hård kritik mot socialen.
Det är svårt att tro när man läser rubriken på pressmeddelandet som staden skickade ut i mars 2014. Här vändes det hopplöst negativa till något positivt:
"Ivo godkänner socialnämndens åtgärder gällande adoptionsärende."
I den löpande texten skrev staden även om den kritik som Ivo har, men rubriken och de inledande raderna talade ett helt annat språk.
 
Kommunen fick hård kritik från IVO i ärendet där en barnsexdömd man fick tillåtelse att adoptera. Men i pressmeddelandet blev det negativa beskedet istället till något positivt.Bild: Tobias Andersson
 
Skönmålningar förekommer även i andra sammanhang.
Helsingborgs styrande politiker har de senaste åtta åren, under moderaten Peter Danielssons ledning, poängterat vikten av att staden ska bli den bästa orten för företag att verka i. Och de lägger stor vikt vid den årliga kommunrankning som Svenskt Näringsliv gör.
Rubriken på pressmeddelandet i maj 2014:
"Stort kliv uppåt för Helsingborg"
Stadens näringslivsdirektör Michael Fransson uttryckte sin glädje. Och Peter Danielsson betonade vikten av att ha ett bra företagsklimat.
Vad staden inte nämnde är att Helsingborg gick från en rekorddålig placering, 53:e kommun i landet. Och den nya platsen som 23:a var historiskt sett ingen höjdare det heller. Året innan de borgerliga tog makten i staden rankades Helsingborg som 13:e bästa kommun.
Vilket budskap gick då staden ut med år 2013 när det stod klart att Helsingborg hade rasat i rankingen?
Dyster rubrik?
Icke:
"Möjligheter och utmaningar i det lokala företagsklimatet."
Den som inte vill starta företag kan i stället söka sig till en riktig drömarbetsplats: kommunen.
Årligen görs en medarbetarundersökning. Och år efter år är huvudbudskapet från arbetsgivaren, kommunen, att de anställda är nöjda och har hög motivation.
I det senaste pressmeddelandet, den 4 december, tas bara ett konkret problem upp: flera anställda är missnöjda med karriärmöjligheterna.
I övrigt är det tummen upp.

Problem bemöts sällan
Kan det vara så rosenskimrande att vara kommunanställd?
När vi läste hela undersökningen framgick det tydligt att kommunen har en hel del att jobba med. Exempelvis kunde HD berätta om socialarbetarnas stora missnöje med sin arbetssituation.
Men dessa och andra bekymmer är inget som staden skyltar med, påvisar eller ens problematiserar utåt.
Och det finns fler exempel när bara det positiva lyfts fram. Här är ett till:
Varje år kartlägger socialförvaltningen hur många som står utan tak över huvudet. Både 2012 och 2013 berättade rubrikerna på pressmeddelandena att antalet akut hemlösa hade minskat.
Men i mars 2014 var rubriken torftigare:
"Socialnämnden presenterar årets hemlöshetskartläggning."
Det var en inbjudan till medier. Inga siffror eller beskrivningar i ord. Varken då eller senare. I stället lades ansvaret helt på medierna om helsingborgarna och omvärlden skulle få veta något.
Och så här låg det till, visade rubriken i HD:
"Stor ökning av akut hemlösa."
Varför gör staden så här, gång på gång?
Stadsdirektör Palle Lundberg vill inte hålla med. Han påpekar att staden en gång om året presenterar problem, eller utmaningar som det heter på byråkratiska, i en trend- och omvärldsanalys.
 
Helsingborgs stadsdirektör Palle Lundberg.Bild: Emil Langvad
 
Men när HD ger honom en rad exempel på positiva nyheter, vinklade nyheter och undangömda negativa nyheter säger plötsligt Palle Lundberg:
– Vi kan bli bättre. Om det är så att vi bara sprider positiva bilder måste vi självkritiskt se hur vi kan ge en mer trovärdig bild. Det har jag gett Mattias i uppdrag att titta på.
Mattias Hennius, relativt ny pressansvarig för staden, sitter med på intervjun och nickar instämmande.
– Det är fråga om trovärdighet. Visst, det är en ganska smärtsam process att gå ut med negativa budskap. Men att låtsas som ingenting eller hoppas att det inte ska komma fram – det är aldrig en bra lösning, säger Mattias Hennius.

Hemlöshetsfrågan sticker ut
Bara under förra året skickade staden ut över 400 pressmeddelanden. Med god vilja kan man finna en handfull texter som möjligen kan ses som sprickor i fasaden.
Ett sådant exempel rörde den inflammerade frågan om Hemlösas hus. Där ger staden sin syn på varför det inte blev något nytt avtal med Frihamnen som driver Hemlösas hus.
Och just frågan om hemlösa sticker ut även på stadens officiella hemsida helsingborg.se. Vanligen möts man där av samhällsinformation – vad som är på gång i staden, invigningar, trafikproblem, byggplaner, kommunfullmäktiges möten och så vidare. Även flera positiva händelser går att finna bland de drygt 300 nyheterna som lades ut förra året. Men där publicerades också flera texter om situationen på fristående Hemlösas hus och kommunens boende Fenix. Till och med tidningslika reportage där hemlösa får komma till tals och kritisera nedläggningen av Hemlösas hus natthärbärge.
– Ja, kommunen är ena jävla kukar, säger exempelvis en av de berörda.
Ett tag. Sedan tas den föga rumsrena meningen bort från artikeln på hemsidan.
Men övrig kritik får stå kvar.
Som ett minne över att allt inte är perfekt i staden.
Trots allt.
Gå till toppen