Kultur

Taggtråd och drömmar

Lydia Khory, du säger att de bryr sig mer om hundar här än om er.
Elina Pahnke.
Nu har du sovit på gatan i en vecka.
Igår fanns det vatten i en kran i hamnen men idag är det avstängt. Du säger att det är för att ni ska behöva köpa det, för tredubbla priset i en kiosk som läser dig som arab men inte som människa.
De har satt upp taggtråd mellan Damaskus och dina drömmar.
Din familj är kvar bland bomber och här står du med din man och ditt pärlhalsband och ingenting annat i hela världen.
Vi pratar om litteratur och du säger att din favoritbok är Robinson Crusoe.
Du säger att du har kommit från äventyr, ditt liv har varit ett äventyr, men att detta är något annat.
Havet mellan Molivos och Ayvalik är ingen upptäcktsresa Lydia Khory, det är en plastbåt som balanserar på avgrunden.
Du är 26 år och det enda som håller dig kvar på ön är långa symmetriska köer som varje dag väntar på en polis och ett papper och en stämpel som ber dig att inte komma tillbaka.
Hade jag kunnat hade jag gett dig pappret Lydia Khory och jag hade dragit upp persiennerna på alla fönster som har stängts framför ditt ansikte. Hade du någon gång behövt stå i kö igen skulle jag göra den asymmetrisk.
Du säger att ni inte lever som människor här.
Lydia Khory, jag får välja när jag ska stå och när jag ska sitta på den här ön men det får inte du.
Gå till toppen