Helsingborg

Unika siffror: Bara hälften har jobb efter tio år

Trots alla insatser - arbetsmarknaden är stängd för många flyktingar.

Helsingborgs Dagblads siffror avslöjar: Efter tio år har bara hälften av de nyanlända fått jobb i Helsingborg. I Malmö är det ännu svårare.
Tusentals människor ska efter höstens flyktingström hitta sin väg in i det svenska samhället.
Men frågan är hur möjligheterna för att etablera sig här och få ett jobb egentligen ser ut?
HD har, tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB), tagit reda på det.
Statistiken sträcker sig från 1997 till 2014.
Av dem som kom för tio år sedan till Helsingborg hade bara 52 procent ett arbete 2014.
Av dem som kom för fem år sedan hade 29 procent ett jobb 2014.
Jesper Theander, arbetsmarknadsdirektör i Helsingborg stad, kommenterar siffrorna så här:
– De förvånar tyvärr inte oss som jobbar med det här. Det finns en stor medvetenhet om att det är en utmaning. Och siffrorna är inte good enough, säger han.
Hur ser du på att bara 50 procent av flyktingarna hade jobb efter tio år?
– Från Helsingborgs sida kan vi aldrig vara nöjda. Vi måste vara möjliggöraren för helsingborgaren och det tillsammans med näringsliv och frivilligorganisationer.
Helsingborg stad arbetar bland annat för att förkorta utbildningstiden och etableringstiden. De för bland annat samtal med Arbetsförmedlingen som har ett samordnande ansvar för etableringen av nyanlända. En åtgärd har varit Mötesplats Etablering där flyktingar kan möta flera myndigheter på en och samma plats.
– Ju tidigare vi kan gå in och samspela desto bättre kommer också resultatet att bli.
På Arbetsförmedlingen i Helsingborg följer man inte flyktingarna på det här sättet. Myndigheten mäter bara hur det går för människor som deltar i deras projekt.
De tittar på vad personerna som har gått etableringsprogrammet gör efter upp till ett år. Men inte vad som händer när flera år har passerat.
– Det är ett misslyckande, både för individen och samhället om man inte kan skapa sig en bra framtid. Sedan är det svårt att tolka siffror på det här sättet. Det finns en individ bakom varje siffra, säger Camilla Rejdvik Pålsson, chef för Arbetsförmedlingen i Helsingborg.
Hon tror att statistiken om fem, tio år kommer att se bättre ut. Dels för att fler insatser har initierats, dels för att de grupper som kommer nu har mer arbetslivserfarenhet och utbildning.
– Fast även om de som kommer nu är bättre rustade så ökar samtidigt strömmarna. Det är fler som kommer. Det finns en risk att det påverkar resultatet. Samhällets system är inte rustat för så stora flöden. 
Både på riksnivå och i Helsingborg stannar siffrorna vid 50-60 procent även efter tio år. Innebär det att man inte kan ha en högre målsättning?
– Nej, det tror jag inte. Vi får in flyktingar nu med en annan utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Det gör att deras förutsättningar är mycket bättre.

Helsingborgs siffror ligger nära riksgenomsnittet för när flyktingar får jobb.
Däremot är det svårare i Malmö. Det visar HD:s uppgifter från SCB.
Av dem som kom för tio år sedan hade bara 36 procent jobb 2014.
Av de flyktingar som kom för fem år sedan hade bara 18 procent ett arbete.
Det har sett bättre ut.
Aleksandra Garbeska, chef Arbetsförmedlingen Malmö.Bild: Jessica Ziegerer
För varje år som har passerat har det i princip blivit svårare och svårare för flyktingar i Sveriges tredje största stad att slå sig in på arbetsmarknaden. Kurvan pekar i princip rakt neråt.
Siffrorna innebär inte att alla andra är arbetslösa. De kan studera, delta i arbetsmarknadsprojekt, vara föräldralediga eller sjuka.
– Detta visar att det är viktigt att Arbetsförmedlingen är med tidigare i processen. Det har vi inte varit tidigare. Jag tror att vi kommer att ha större framgång framöver, säger Arbetsförmedlingens chef i Malmö, Aleksandra Garbeska.
Vad kan ni erbjuda dem som fortfarande är arbetslösa efter tio år?
– Precis samma som för alla andra arbetssökande. Utbildning, arbetsplatspraktik, stärkt samarbete med arbetsgivare. Vi behöver också bland annat bättre utbildningsinsatser inom vuxenutbildningen.
På Malmö högskola konstaterar forskare att siffrorna för Malmö skiljer sig både från riket och från Stockholm.
– De ligger en bra bit under riksgenomsnittet, konstaterar Henrik Emilsson, doktorand i internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola, när han får se dem.
Det finns flera anledningar, tror Pieter Bevelander, professor vid Institutionen för internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola: Historiskt sett har Malmö en högre arbetslöshet än i riket. Malmös arbetsmarknad har ändrats och numera ställs högre krav på utbildning, även för de lågbetalda jobben.
Henrik Emilsson, doktorand, Malmö högskola.Bild: Jessica Ziegerer

Dessutom har Malmö en stor sekundär inflyttning. Många som först bott någon annanstans söker sig hit.
– Om man inte har trivts och hittat arbete i Norrland eller på någon liten ort så är Malmö en så kallad attraktionsstad. Men då måste de nästan börja om sin etablering. De måste lära sig en ny arbetsmarknad, säger Pieter Bevelander

Detta visar statistiken

I statistiken syns inte de som pendlar till jobb i andra länder, tex Danmark, men enligt SCB påverkas inte statistiken för flyktingar inte nämnvärt. Det kan i siffrorna även finnas människor som har flyttat från landet men ändå är registrerade här.
Läs alla artiklar om: #vägenin
Gå till toppen