Sverige

Polisen: Offer väljs ut för att de är svenskar

Varje år görs anmälningar där offret misstänks ha valts ut eftersom de är svenskar. Men det finns inga fällande domar, och inte ens åklagarna känner till hur fallen ska drivas.

En man iklädd Sverige-tröja kliver av bussen i Malmö, och blir genast konfronterad av en tonåring som kallar honom ”jävla rasist”. Sen får han en 33 centiliters ölburk slängd i huvudet.
Bild: TT
En annan person köar till en populär nattklubb, men får höra att han på grund av sin höga berusning måste gå ett varv runt lokalen innan han släpps in. När så skett nekas han inträde med motiveringen att personer med ”svenskt ursprung” inte är välkomna.
Det är de två senaste anmälningarna som Malmöpolisen kodar som misstänkta hatbrott mot svenskar som majoritetsgrupp.
Hatbrott är inte en egen brottskategori, utan en straffskärpning som beror på att gärningspersonen velat kränka offret baserat på vem offret är. Det handlar om personens religion, hudfärg, sexuella läggning, ursprung eller etnicitet.
Om åklagaren lyckas bevisa att någon misshandlar en annan på grund av att hen är mörkhyad så blir straffet hårdare. Men det gäller även om det anses bevisat att offret utsatts eftersom hen är svensk, enligt Susanne Gosenius.
Susanne Gosenius.Bild: Karl Melander
Hon utbildar poliser i region syd och ansvarar för sammanställning av statistiken över anmälda hatbrott.
– Tyvärr är okunskapen stor i den här frågan, det finns en föreställning om att man måste tillhöra en minoritetsgrupp för att det ska vara fråga om hatbrott, säger Susanne Gosenius.
Hon har sedan 2013 kategoriserat misstänkta hatbrott mot ”svenskar” i en egen kolumn. Antalet är försvinnande få. I Malmö rörde det sig om fyra ärenden ifjol, fem året dessförinnan. Det motsvarar ungefär en procent av alla anmälda hatbrott, som är runt 300 per år.
Men det kan finnas ett mörkertal, eftersom bedömningen om det är ett misstänkt hatbrott görs av polisen. Inte brottsoffret, menar Gosenius.
Hon arbetar därför med ett pm för att förtydliga vad som gäller.
”Bestämmelsen är även tillämplig vid andra brott som begåtts med sådana diskriminerande motiv, det vill säga inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen”, skriver hon.
Tidningen har pratat med två av de tre åklagare i Malmö som är specialiserade på hatbrott. Ingen av dem känner till något fall där offret utsatts eftersom hen skulle vara svensk – båda är tveksamma till att det ens går att driva.
Åklagarmyndighetens expert Lena Körner är osäker på hur hatbrott mot "svenskar" skulle kunna drivas rättsligt.Bild: Anna Wahlgren
Även Lena Körner som är åklagarmyndighetens expert på hatbrott är osäker på vad som gäller.
– Med tanke på att det blir ett mer mångkulturellt samhälle så skulle det kunna uppstå fler sådana situationer där en svensk känner sig utsatt för hatbrott.
– Men jag känner inte igen det här, det är inget som vi har diskuterat och jag tror aldrig att det har prövats. Därför är det svårt att säga vad som krävs. Det skulle krävas ett par domar.
Tidningen har sökt med ljus och lykta efter något avgjort fall. Men varken åklagarna, polisutredarna, forskarna eller statistikerna på Brottsförebyggande rådet vi pratat med känner till att något fall ens drivits till åtal.
Det enda vi hittar är ett tvistemål från Norrköpings tingsrätt från ifjol där en person blivit stämd för hets mot folkgrupp på grund av följande blogginlägg:
”Svenskar är ett folk som aldrig kunnat bete sig civiliserat, utan de har barbariet inprogrammerat i sina gener. Detta leder till att hart när varje svensk är en potentiell sexualförbrytare, och till att svenskar inte hyser respekt för judar och andra. Svenskar beter sig som djur. Jag vill gå så långt som att säga att svenskar – såväl etniska som kulturella svenskar – jämförda med andra folk, är ohyra, vidrig ohyra. Det vore inte mer än rätt om alla svenskar utrotades – försvann från jordens yta.”
Domstolen ansåg inte att det rörde sig om hets mot folkgrupp, bland annat med hänvisning till att det krävs mer för att kränka en majoritetsgrupp än en utsatt minoritetsgrupp.
David Brax, Göteborgs universitet, har forskat om hatbrott sedan 2011.
– Till att börja med så är det få hatbrottsåtal generellt. Och även om regeln är neutralt formulerad är det ”uppifrån och ned”-brotten som är det typiska hatbrottet. Därför är det framförallt de fallen som når fram till åtal och domar.
– När en regel tillämpas sällan så blir det osannolikt att den tillämpas alls. Åklagarna ska bara driva fall som de tror leder till fällande dom, och därför blir det få svåra fall som drivs överhuvudtaget.
David Brax menar att dubbelmordet på Ikea i Västerås förra sommaren skulle kunna ha blivit ett fall där hatbrott mot ”svenskar” prövades rättsligt.
– Vid något tillfälle ska mördaren ha yttrat sig om att han letade svenskar och ville hämnas på den specifika gruppen. Men sen var bevisen svaga och det drevs inte av åklagaren.
David Brax jämför med morden i Trollhättan där gärningsmannen aktivt sökte offer med utländsk bakgrund, enligt polisen. Därför klassades dådet som hatbrott.
- Men det anses inte finnas så stor poäng att driva hatbrottsmotiv när det rör sig om flera mord eftersom det oftast blir maxstraff ändå. Så resonerade domstolen exempelvis i Peter Mangs-fallet, som inte ansågs vara hatbrott.
Vad krävs för att hatbrott mot ”svenskar” ska drivas i domstol?
– De anmälningar jag sett är att någon kallats ”svenne” som förolämpning. Det krävs sannolikt mer för att etablera hatmotiv. ”Svenne” inte samma historia av att användas starkt nedsättande som till exempel N-ordet.
– Annan bevisning är om det till exempel finns en ideologi eller organisation bakom som skulle ha etniska svenskar som måltavla, motsvarande till exempel Vitt ariskt motstånd på nittiotalet.
– Eller så måste den bästa förklaringen till att offret utsatts vara att de är etniska svenskar, till exempel för att det fanns andra tänkbara offer som valdes bort därför att de inte var det.

Hatbrott

Straffskärpningen för hatbrottsmotiv infördes 1999.
De vanligaste anmälda brotten är ärekränkningar som förtal och förolämpning. Det handlar framförallt om främlingsfientliga motiv.
Men de fällande domarna är försvinnande få. Den senaste från Malmö tingsrätt gäller en 77-årig man som gick till angrepp på en tiggare i Limhamn, kallade henne "jävla zigenare" och sparkade iväg hennes kopp. 77-åringen har överklagat och hävdar att allt är ett missförstånd, trots att flera vittnen hävdar motsatsen.
Gå till toppen