Signerat

Mats Skogkär: Mota ryssen ur hamn. För säkerhets skull.

Sammanbitet på tisdagens presskonferens. Björn Jansson (S), Region Gotland, Per-Ola Mattsson (S), Karlshamns kommun, försvarsminister Peter Hultqvist (S) och utrikesminister Margot Wallström (S).Bild: Janerik Henriksson/TT
Frågan om strategiskt viktiga hamnar kan hyras ut till främmande makt är i Sverige en kommunal angelägenhet, bedömer regeringen. Och det även om denna makt knappast är vänligt sinnad.
Detta ur säkerhetspolitisk synpunkt halsbrytande resonemang till trots blir det inget av med Gotlands kommuns planer på att hyra ut hamnen i Slite till Ryssland.
Det formella beslutet tas under torsdagen i tekniska nämnden.
"Där kommer vi att säga nej till att upplåta hamnen till Nord Stream", sade Tommy Gardell (S), nämndens ordförande, på onsdagen.
Det sunda förnuftet tycks ha segrat.
Karlshamns kommun, som planerat att ge Ryssland tillgång till hamnen där, har beslutat att "frysa avtalet" för att få tid att diskutera frågan ytterligare.
Det skulle förvåna om denna diskussion – efter regeringens allvarliga samtal med kommunföreträdare på tisdagen – skulle landa i en annan slutsats än den som politikerna på Gotland kommit fram till.
Det är det i huvudsak ryskägda gasledningsprojektet Nord Stream 2 som vill utnyttja hamnarna. Det kan "leda till att försvarsmaktens verksamhet påverkas i negativ riktning", sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) efter tisdagens möte.
"Vi har verksamhet på flygflottiljen i Ronneby, vi har verksamhet på marinbasen i Karlskrona, vi har en stridsgrupp under uppbyggnad på Gotland", påpekade Hultqvist i Aktuellt i SVT.
Sverige kan knappast stoppa gasledningsprojektet, men det finns i dagens läge ingen som helst anledning att hyra ur svenska hamnar till ryska intressen.
Nyligen skickade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut ett brev till säkerhetsansvariga i landets kommuner. Där uppmanas till förstärkt kris- och krigsberedskap. MSB varnar bland annat kommunerna för att avveckla ledningscentraler i bergrum och andra civila krigsanläggningar.
"Det kan vara fungerande anläggningar som vi får bruk för framöver", sade Svante Werger, informationschef på MSB, till tidningen.
Det är, om inte orostider, så i alla fall allvarstider.
Men så ser inte alla på saken.
I Aktuelltstudion på tisdagskvällen, efter försvarsminister Hultqvist, intervjuades tidigare toppdiplomaten Hans Blix. Den säkerhetspolitiska situationen har inte "ändrat sig nämnvärt" sedan den första gasledningen Nord Stream 1, drogs genom Östersjön, och då fick ju Ryssland använda hamnen i Slite, påpekade Blix.
"Det som har inträffat är ju Krim, det är Ukraina och det är Aleppo. Men det är inte så att jag ser att det påverkar säkerhetssituationen i Östersjön."
Ja, ja, de där detaljerna: invasionen och annekteringen av Krim; det utdragna och lågintensiva pågående ryska kriget i Ukraina; bomberna över civilbefolkningen, över bostäder, skolor och sjukhus i syriska Aleppo.
Tesen att det ryska agerandet på dessa platser inte bör påverka bedömningen av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och hur Ryssland kan tänkas agera där, framstår som aningen udda.
I Blix värld – och den befolkas av rätt många – är det ryska agerandet på det stora hela en närmast naturlig reaktion med tanke på Natos expansion österut, efter slutet av det kalla kriget. Ryssland reagerar helt enkelt på ett yttre hot.
"I Georgien gick de in, för en kort tid, och sedan gick de ut igen, men vad de vann var i varje fall att Georgien inte gick med i Nato, att Natointegrationen inte gick upp till den ryska gränsen. Jag tror mycket av den ukrainska affären är samma sak, att man inte vill ha Natointegration upp till den ryska gränsen", resonerade Blix.
Det råder ingen tvekan om att Rysslands presidentVladimir Putin och kretsen kring honom ser Natos utvidgning som en utmaning mot eller snarare kränkning av Rysslands intressen i det område Moskva betraktar som sin intressesfär.
Detta innebär inte att omvärlden ska acceptera ryska anspråk på lydnad från grannländernas sida.
Sverige har affärsintressen i Ryssland, det finns ryska affärsintressen i Sverige. Dessa ekonomiska band får gärna utvecklas – så länge det inte minskar Sveriges säkerhetspolitiska manöverutrymme och begränsar vår försvarsförmåga.
Det är inte rysskräck. Det är ryssrealism.
Gå till toppen