Signerat

Tobias Lindberg: Tobias Lindberg: Än krävs stor skuld för att bo.

Nu med färre unga.Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
Beteenden som grundar sig i behov är svåra att förändra. Det ger effekterna av amorteringskravet på bolån en påminnelse om.
Från den 1 juni i år måste alla nya lån på bostäder amorteras ned till 50 procent av bostadens värde. Kravet infördes mot bakgrund av de svenska hushållens växande skulder. Kombinationen av låga räntor och bostadsbrist på många håll har fått folk att låna allt mer – med följden att bostadspriserna pressats upp till den grad att experter varnar för en bubbla.
Ingen kan förvånas över att regeringen ville göra något för att bromsa utvecklingen. Men amorteringskravet har, av allt att döma, gett annan effekt än de rödgröna tänkt. Enligt mäklare som SBAB intervjuat är den tydligaste förändringen att det blivit färre unga personer på visningarna. Därtill har rörligheten minskat på bostadsmarknaden när det relativt sett blivit dyrare för många att flytta och ta nya lån.
Samtidigt har priserna fortsatt uppåt under hösten, enligt Svensk mäklarstatistik. Det förvånar inte. Utbudet av bostäder har trots allt minskat och efterfrågan lär förbli hög så länge det är ont om bostäder där det är lättast att få jobb.
Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det inser regeringen och slopar från årsskiftet tillfälligt taket för uppskov på vinstskatt vid bostadsförsäljning.
En välkommen satsning – men ack så liten mot bostadsmarknadens stora problem. Mycket talar för behov av en blocköverskridande uppgörelse om alltifrån bostadsbeskattning och hyressättningsmodell till ränteavdrag och villkor för byggande.
Svårt att nå?
Jovisst, men svenskarna lär fortsätta att göra vad som krävs för att uppfylla sina bostadsbehov. Politikernas möjlighet att påverka ligger i att försöka se till att det krävs lite mindre.
Gå till toppen