Heidi Avellan

Heidi Avellan: Två norska systrar valde IS. Men varför?

När Ayan och Leila en vanlig torsdag inte kom hem efter skolan, när de drog iväg för att strida med mördarsekten IS gapade deras omvärld i Oslo av häpnad.
Föräldrarna Sara och Sadiq förstod ingenting. Inte heller brodern Ismael. Eller lärarna. Vännerna.
Flickorna själva påstod att de åkte för att de kände att de var tvungna, att det var deras plikt. ”In shaa ALLAH kommer det här valet att hjälpa oss alla på domens dag”, skrev de till familjen.
Demonstration mot IS i Stocholm 2014.Bild: PONTUS LUNDAHL / TT
Omgivningen borde ha anat oråd när flickorna började klä sig i hijab och väninnan Aisha överraskade med nikab. Eller när de slutade leverera fina betyg och fastnade inför en salafistisk sajt. Eller när de började ställa krav på renhet och fromhet hemma. Men ingen reagerade. Döttrarna planerade och genomförde detta bakom föräldrarnas rygg.
Den stora behållningen av den norska journalisten Åsne Seierstads bok Två systrar – ett reportage (Albert Bonniers förlag) är just beskrivningen av hur radikaliseringen smyger sig på. Inte heller till synes välanpassade unga i väst är vaccinerade – kanske är det rentav tvärtom: Ayan och Leila skulle alltid vara ”bindestrecksnorrmän”, norsk-somalier. Engagerade och duktiga unga som inser att de aldrig kommer att bli helt accepterade är lätta byten för dem som lockar med andra identiteter.
Som koranläraren Mustafa – som lärde dem en blandning av Koranen, sharia och tradition och att det är fel, haram, att döda en människa utom om hen varit otrogen, dödat och eller lämnat islam.
Som den salafistiska ungdomsgruppen Islam Net som predikade att muslimer i väst ska glömma kulturella skiljelinjer bland muslimer: det är islam som gäller, inte ursprunget, inte nedärvda tolkningstraditioner.
Som IS.
Ayan och Leila, födda i Norge med somaliskt ursprung, drar till Syrien för att leva i Raqqa och föda barn i "kalifatet". Trots att de inte är araber och inte ens behärskade språket.
Seierstad börjar berättelsen med att de åker och följer sedan pappan i fotspåren när han åker efter för att hitta två nikabklädda flickor i massan och ta dem med sig hem. Det avsnittet ger en bild av det kaos som råder vid gränsen mellan Syrien och Turkiet. Ett gäng med kalasjnikov i varje kvarter, liksom.
Sara och Sadiq delar sin vidriga verklighet – barnen som drog till IS – med föräldrar över hela världen. Svenska Anki och Pasi Nevalainen berättade nyligen om sin kamp för att få hem dottern Marilyn i SVT:s Dokument inifrån. Barn lockas av fanatiska profeter med att få komma till paradiset.
Den stora behållningen av boken är pusslet Seierstad lägger hemma i Oslo. Utifrån digitala källor, sociala medier, och allt från betyg till brev och intervjuer skissar hon på svar på detta "varför?". Tolkningar och mer eller mindre välunderbyggda gissningar, för flickorna träffar hon inte.
Så läsaren kan förstå lite mer, men inte fullt ut varför två unga kvinnor väljer att kämpa för en bestialisk mördarsekt i ett främmande land.
Gå till toppen