Huvudledare

Ledare: Lagen måste vara tuff. Tuffare än gängen.

Efter ännu ett mordförsök i Malmö.Bild: Patrick Persson
Natten till tisdagen. En 18-årig kvinna hittas skjuten nära en falafelrestaurang på Rosengård i Malmö. Mordförsök.
Tisdag kväll. En man skjuts ihjäl på Hermodsdal i Malmö. Mord.
Natten till onsdagen. En buss beskjuts med flera kulor på Munkhättegatan i Malmö. Mordförsök.
Natten till onsdagen. En lägenhet på Holma i Malmö beskjuts med flera skott. Mordförsök.
Polisen slår ifrån sig frågor om en eventuell serieskytt. På onsdagen såg polisen inte något samband mellan händelserna.
Så kan det naturligtvis vara. Malmö är en brottsbelastad stad med åtskilliga skjutvapen och grov gängkriminalitet, och med en poliskår på defensiven, sargad av resursbrist efter ett 2016 med tiotalet mordutredningar.
Men ett mord och tre mordförsök. På ett enda dygn.
Det är inte bara förståeligt – det är alldeles nödvändigt – att Malmöpolisen på nytt begärt förstärkta utredningsresurser av polisledningen i Region syd.
För två veckor sedan höll justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S) en gemensam presskonferens i Stockholm. Den handlade om kampen mot den organiserade brottsligheten.
”Staten är alltid starkare än gängen”, sade justitieministern.
Det lät som ett påstående. Som ett faktum. Men den som lyssnade noga på Morgan Johansson förstod att det inte var fråga om en sanning, utan något annat. En besvärjelse, om man är en tvivlare. En förhoppning eller, om man är mer optimistiskt lagd, en bestämd målsättning för regeringens dådkraft.
Staten måste vara starkare och tuffare än de kriminella gängen. Något annat är otänkbart. Det skulle leda till ett farligt och otryggt samhälle, till ett laglöst och uppgivet samhälle.
Det får aldrig gå så långt.
Jo, det handlar om en fungerande och lokalt närvarande polis, och vid det här laget är det allmänt känt att den kontroversiella omorganisationen och den ifrågasatta rikspolischefen Dan Eliasson inte står särskilt högt i kurs vare sig inom poliskåren eller hos gemene man.
På längre sikt handlar det minst lika mycket om det som Firma Johansson & Ygeman tog upp på presskonferensen. De nämnde brottsförebyggande åtgärder, vikten av att bryta rekryteringen till gängen, en bra kriminalvård och medverkan av hela samhället. Men framför allt:
Att ge polis och åklagare rätt verktyg. Rätt lagparagrafer. För att, som Morgan Johansson uttryckte det, ”se till att de mest brottsaktiva individerna i slutändan buras in”.
Sedan följde en ström av skärpta straffrättsliga åtgärder. Redan klubbade. Under utredning. På förslagsstadiet.
Tuffare tag, alltså.
Om idéerna är tillräckligt långtgående lär visa sig. Men utgångspunkten är dessvärre ofrånkomlig.
Att fördubbla minimistraffet för grovt vapenbrott från ett till två års fängelse har sina poänger. Påföljden är så allvarlig att det blir aktuellt med omedelbar straffverkställighet.
”Går du omkring beväpnad med ett skarpladdat vapen, då kommer det att dröja innan du kommer hem igen”, förklarade Ygeman. På ett polisgripande kan följa direkt häktning och vid fällande dom minst två år i fängelse.
Nya påföljder ska utredas för yngre brottslingar. Ungdomsövervakning, kanske med fotboja, med tvång att hålla sig hemma på helger och kvällar. Utredas ska också bättre lagskydd för blåljuspersonal och polishundar.
För äldre kriminella väntar höjda minimistraff för grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång.
Är det ett hårdare och mer repressivt Sverige som växer fram?
Inte nödvändigtvis.
Det är när demokratin, politiken, staten, polisen och lagen abdikerar – och kriminella maktstrukturer tillåts ta över – som oron, orättvisan och den olycksbådande tystnaden kan breda ut sig.
Läs alla artiklar om: Skjutningar i Malmö 2017
Gå till toppen