Signerat

Tobias Lindberg: Tobias Lindberg: Tänk på procenten, Hultqvist.

Hultqvist i Sälen.Bild: Pontus Lundahl/TT
På försvarsfronten intet nytt. I sak förändrades ingenting under Folk och försvars rikskonferens i Sälen som avslutade på tisdagen.
"Vi har inte tagit några steg åt något håll idag", sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) efter mötet mellan regeringen och de tre allianspartier som står bakom förd försvarspolitik. Men inom den så kallade försvarsgruppen rör det sig lite ändå. Såväl Moderaterna som Centern och Kristdemokraterna anser att det bör skjutas till mer pengar inom ramarna för gällande försvarsbeslut.
De förslagen avvisade statsminister Stefan Löfven (S) lite hånfullt som "anslagsbingo" och framhöll att det är försvarsförmågan som samtalen bör handla om. Hultqvist var inne på samma linje i sitt anförande i Sälen.
"Jag kommer inte att delta i någon offentlig auktion om penningnivåer till försvaret."
Det väsentliga är att leverera det som riksdagen har beslutat om, resonerade han.
Så sant, men enligt flera bedömare är 2015 års försvarsbeslut underfinansierat med tiotals miljarder kronor och det säkerhetspolitiska läget har inte förbättrats sedan det togs.
Tvärtom.
Såväl Löfven som Hultqvist talade i Sälen om potentiella hot mot Sverige i närmast alarmistiska ordalag. Det är svårt att se hur dessa hot rent praktiskt skulle mötas med mindre än att ytterligare pengar skjuts till.
Allianspartierna har inga skäl att brösta sig i sammanhanget. Tokbantningen av försvaret fortgick inte minst under deras tid vid makten. Och ingenting är enklare än att kräva högre anslag från en oppositionsroll utan budgetansvar. Löfven har dessutom öppnat för att satsa mer pengar – det är bara inte den änden han vill börja i.
Visst finns en viss logik i Löfvens och Hultqvists önskan om att inledningsvis tala behov istället för finansiering. Men inom kort kan de likväl nödgas tänka i kronor och ören – och då inte minst som procent av BNP.
På fredag i nästa vecka tillträder Donald Trump som USA:s president. Han väntas inta en mjukare hållning mot Ryssland och har hotat att göra undantag från de ömsesidiga försvarsförpliktelserna inom Nato för länder som inte lägger minst 2 procent av BNP på sitt försvar.
Sverige står numera så nära försvarsalliansen det rimligtvis går att komma utan att vara medlem och har ett djupt bilateralt försvarssamarbete med USA. Det ger inga formella garantier, men svensk försvarspolitik bygger likväl på förväntan om uppbackning från Nato och USA i händelse av krig.
Om Trump står fast vid sin linje från presidentvalskampanjen lär denna förväntan snabbt framstå som naiv. Varför skulle en amerikansk överbefälhavare som villkorar stöd till Natomedlemmar engagera sig för en partner till alliansen som lägger blott 1 procent av BNP på försvaret?
Även om konferensen i Sälen inte medförde något nytt kan de grundläggande villkoren för svensk försvarspolitik vara på väg att förändras.
Gå till toppen