Huvudledare

Ledare: Viktiga frågor om trygghet. Men valet bör handla om annat.

Statsminister Stefan Löfven (S) i kammaren.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Från höger till vänster var utgångspunkten densamma: otryggheten har ökat och kräver politiska åtgärder. Men där slutade enigheten under onsdagens partiledardebatt. Skillnaden var tydlig mellan blocken i synen på vad som behöver göras och hur snabbt det bör ske.
Det gällde inte minst försvarspolitiken, där partiledarna tog upp tråden från Folk och försvars nyss avslutade konferens i Sälen. Allianspartierna fortsatte att kräva ökade anslag till försvaret snarast, medan regeringen argumenterade för att vänta på en ny rapport från försvarsberedningen.
"Det räcker inte att presentera en lång lista på problem och sedan kalla det strategi", sade M-ledaren Anna Kinberg Batra och syftade på den nya säkerhetsstrategin.
Så sant, men i första hand bör ytterligare anslag användas för att förverkliga försvarsbeslutet från 2015 som verkar vara rejält underfinansierat. Vad som bör göras därutöver är långtifrån glasklart. Mycket kan hända i världspolitiken enbart under de närmaste månaderna. Därför har statsminister Stefan Löfven (S) en poäng i att det vore överilat att slå fast ett visst belopp redan nu.
Efter Brottsförebyggande rådets rapport om hur befolkningens otrygghet ökar var brottsligheten också ett givet ämne i kammaren. Löfven lovade krafttag mot kriminella gäng, bland annat genom skärpt påföljd för vapenbrott. Minimistraffet för handgranater ska till exempel fyrdubblas. Men med reservation för att myndighetens omorganisation snart måste visa resultat har statsministern fortsatt förtroende för rikspolischef Dan Eliasson.
Det har däremot inte Kinberg Batra som tillsammans med allianskollegor efterlyste en satsning på fler poliser.
Polisen kan absolut behöva ökade resurser, men större bemanning löser inte nödvändigtvis dess problem. Sverige har redan en förhållandevis stor poliskår, vilket inte avspeglas i andelen uppklarade brott. Lösningar måste därför också sökas i arbetssätt och organisation. KD:s krav på bättre villkor för poliser i yttre tjänst förtjänar att begrundas i sammanhanget.
Nästa år är det val. Börjar konturerna kanske skönjas av den kommande valdebatten?
Förhoppningsvis inte. Trygghetsfrågor – inre som yttre – skapar visserligen tydliga konfliktlinjer, men är illa lämpade för partierna att strida om inför ett val. När det gäller försvar och rättsvårdande myndigheter är breda lösningar att föredra eftersom det krävs perspektiv över flera mandatperioder.
Det finns också skäl att hoppas att Stefan Löfven slutar att bunta ihop M och SD retoriskt, vilket han återkommande gjorde i kammaren. Avsikten må ha varit att smutsa ner bilden av M, men effekten kan lika gärna bli att SD verkar mer rumsrent. Och guilt by association, skuld genom sammankoppling, är ett grepp som kan göda politikerförakt.
Åtskilligt som rör säkerheten i landet behöver diskuteras och åtgärdas. Därför var det ett välkommet tema för onsdagens partiledardebatt. Men i längden är det inte mellan riksdagspartierna som kampen för att minska otryggheten bör stå.
Gå till toppen