Huvudledare

Ledare: Ygeman lovar hårdare tag. Det behövs mot gängen.

Polisen i Malmö utreder just nu tretton olösta mord. Det trettonde skedde på söndagskvällen, dagen innan inrikesminister Anders Ygeman (S) kom till Malmö för att diskutera situationen i staden med lokala politiker och myndigheter.
Ygemans budskap om vad som nu väntar skulle kunna beskrivas i två ord: hårdare tag. Det kan kommenteras i två ord: helt rätt.
På måndagens pressträff hade inrikesministern också en uppmaning – eller möjligen vädjan – till allmänheten:
"Alla medborgare har ett eget ansvar att inte göda den grova brottsligheten."
Den som köper smuggelsprit eller använder narkotika blir alla en del av den organiserade brottslighetens näringskedja, förklarade Ygeman, men det kan även den bli som klipper sig eller åker taxi till orimligt låga priser.
Det är i grunden korrekt. Men det löser inte de akuta problem Malmö står inför. När det gäller att upprätthålla allmän ordning och säkerhet är det polisens och rättsväsendet sak. Det yttersta ansvaret ligger hos regeringen och Ygeman själv. Malmöborna har precis som alla andra rätt till trygghet.
Det saknas misstänkta för söndagskvällens mord på Möllevångstorget. Flera personer sågs springa från platsen. Polisen hoppas att de övervakningskameror som finns på gatorna kring torget ska ha fångat mördaren eller mördarna på bild.
Ökad kameraövervakning av olika slag är en del av de åtgärder som ingår i Ygemans hårda paket. Det gäller både kameraövervakning på allmän plats och så kallad hemlig kameraövervakning mot personer som misstänks för brott. Det pågår även en utredning om hemlig dataavläsning som ska göra det möjligt för polis och säkerhetspolis att ta del av krypterad kommunikation.
På pressträffen i Malmö räknade Ygeman också upp några av trettiotalet nya eller skärpta lagar från förra året. Han hänvisade till en ny, hårdare vapenlagstiftning där minimistraffet för grovt vapenbrott höjs från ett års fängelse till två års fängelse.
"Den som ger sig ut beväpnad kan vara säker på att – om polisen griper dem – inte komma hem på minst två år", sade Ygeman.
Den hårdare vapenlagstiftningen är i denna del ännu så länge endast ett förslag. Vilken effekt en skärpt lag kommer att få återstår att se.
Samma sak gäller inrikesministerns återkommande hänvisningar till att regeringen minsann ökat anslagen till polisen med 2 miljarder. Det är i och för sig korrekt att anslagen höjs, men det mesta av pengarna kommer först om ett par år. I år höjs anslaget till polisväsendet med 100 miljoner kronor, närmast nålpengar. Nästa år tillförs 280 miljoner, 2019 ytterligare 700 miljoner och 2020 höjs polisens anslag med 1 miljard.
Det duger inte. Polisens problem är akuta. Våldsvågen i Malmö måste stoppas nu.
Politikerna kan inte gärna hävda att de blivit tagna på sängen av utvecklingen. Polisens kris har rullat på under åtskilliga år med gradvis färre uppklarade brott. På samma sätt har de kriminella gängens framväxt skett steg för steg.
Det förebyggande sociala arbetet behöver stärkas, men sannolikt är det – särskilt på kort sikt och tills utvecklingen vänts – hårdare tag som måste till. Det innebär mer övervakning. Det innebär att polisen måste ha säker tillgång till trafikdata från teleoperatörerna – uppgifter om varifrån, när och till vem en person ringer – en möjlighet politikerna kan vara på väg att schabbla bort efter att EU-domstolen i december dömde ut den svenska datalagringslagen.
Det innebär att den personliga integriteten inskränks. Men i nuvarande läge måste detta förmodligen accepteras, åtminstone tillfälligt.
Myndigheterna har en nyckelroll. Det ska vara svårt att vara kriminell. Att vara kriminell ska innebära att alltid ha polisen efter sig. Att vara kriminell ska innebära att ha Skatteverkets, Kronofogdens och Miljöförvaltningens ögon på sig. Den som är kriminell ska räkna med att lyxbilen eller andra statusmarkörer när som helst kan tas i beslag så fort skatter eller böter inte betalas.
De gängkriminella ska känna lagarnas och samhällets hela kraft.
Gå till toppen