Huvudledare

Ledare: Sätt åt gängen. Sno deras svarta pengar.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) på rundvandring i Rosengård i Malmö, ett av de områden där Skatteverket nu ska granska företag och enskilda.Bild: Björn Lindgren/TT
Taxering, eftertaxering, skattetillägg och betalningssäkring – det kan vara några av de effektivaste vapnen mot den grova, organiserade brottsligheten.
Skatteverket ska nu specialsatsa i fjorton särskilt utsatta områden där kriminella nätverk enligt polisen anses ha särskilt stor påverkan på lokalsamhället. Till dessa prioriterade områden hör Rosengård och Södra Sofielund i Malmö. Både enskilda och företag ska nagelfaras.
”Skatteverket kommer att granska både pengar och papper för att se om de här företagen agerar inom lagens ramar och om de deklarerar på rätt sätt”, säger Pia Bergman, samordnare för Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet, till Ekot (14/2).
Satsningen är efterlängtad. Staten måste mobilisera alla krafter mot dessa maffialiknande strukturer. De bygger parallella samhällen. De skapar egna regler.
Verksamheter som inte följer lagar och förordningar förstör dessutom marknaden för seriösa företag.
Försäljning av narkotika, av sprit- och smuggelcigaretter, prostitution, människohandel, utpressning mot företag, svartklubbar, svart arbetskraft och svarta pengar i alla möjliga branscher, bedrägerier riktade mot socialförsäkringssystemet – den organiserade brottslighetens inkomster hämtas ur otaliga källor.
De kriminella nätverken lever högt på sitt våldskapital. Alla vet vad de är kapabla till. Flera av de just nu tretton olösta morden i Malmö talar sitt tydliga språk. Våldet skrämmer människor till lydnad och tystnad. Misshandel och mord blir svårutredda för polisen när vittnen inte vill eller vågar berätta vad de vet. Då behövs andra metoder.
Att slå mot den organiserade brottsligheten genom att strypa penningströmmarna är ingen ny strategi. Det kallas ”tillgångsbaserad brottsbekämpning”, och med detta avses enligt Brottsförebyggande rådet ”alla former av insatser mot pengar och annan egendom”. Angreppsvinkeln är självklar: Inkomster måste ha en källa. Lyxliv med exklusiva bilar och annan iögonenfallande konsumtion måste kunna förklaras.
När inrikesminister Anders Ygeman (S) besökte Malmö på måndagen betonade han nödvändigheten av att polisen och rättssamhället, kommunen och alla myndigheter kraftsamlar mot den grova organiserade brottsligheten. För ”tillgångsbaserad brottsbekämpning” är Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket väl så viktiga aktörer som polisen.
Den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes föreställde sig tillvaron före statens – och därmed lagarnas – tillkomst som ett allas krig mot alla. I detta naturtillstånd var livet ”ensamt, fattigt, obehagligt, brutalt och kort”. Ungefär så lever kriminella ofta. Det är svårt att förstå attraktionen, men det som trots allt gör denna i grunden eländiga tillvaro lockande tycks inte sällan vara drömmen om ett liv i lyx och överflöd. Få når dit. Lyxlivet blir sällan särskilt långvarigt.
Att leva som kriminell får gärna påminna om ett liv i Hobbes naturtillstånd. Att leva på brott ska vara ensamt, fattigt och obehagligt. Då minskar också attraktionskraften, det blir svårare att rekrytera ungdomar, det blir lättare att få folk att hoppa av.
Läs alla artiklar om: Lågprismalmö
Gå till toppen