Kultur

Martin Schibbye uppmanar oss att lära av vittnesmålen från Etiopiens Gulag

"Kality" – med Martin Schibbye, Angelica Radvolt och David Lenneman – spelades i veckan i Ängelholm och Lund.Bild: Maryam Barari
Bloggaren Abel Wabella, journalisten Reyoot Alemu och poeten Caalaa Hayilu – lägg deras namn på minnet.
De är tre av de tretton etiopiska samvetsfångar vars röster hörs i ”Kality”, en teaterföreställning döpt efter det ökända statsfängelset i Addis Abeba. Där lever åttatusen människor i vad som har liknats vid ett gulag.
Just nu turnerar pjäsen om Kality Sverige runt, i samarbete mellan Riksteatern och Amnesty på initiativ av reportern Martin Schibbye. Han har själv suttit fängslad i Kality och ingår i scenensemblen tillsammans med två skådespelare och en lokal journalist.
På Lunds stadsteater i torsdags kväll var det SVT:s Fredrik Önnevall, dömd för människosmuggling efter att ha hjälpt en syrisk pojke till Sverige, som fick ge röst och kropp åt sina fängslade kollegers erfarenheter.
”Kality” är en pjäs i gränslandet mellan dokumentation och dramatisk gestaltning, ett röstspel med repetitiva monologer och dialoger på en scen där kontorsstolar utgör den enda rekvisitan. Mer behövs inte för att förmedla fysiskt påtagliga bilder, lukter och ljud från ett fängelse där dödlig sjukdom, hunger och tortyr hör till vardagen.
Från tjockteven i fängelsetaket talar presidenten framför reklamskyltar för Ethiopian Airlines medan en psykiskt sjuk fånge skriker och gråter. Det stinker urin och avföring. Samtidigt spirar fantasier, skratt och kärlek i murarnas sprickor. Alla hjälps åt att massera den som blivit torterad. Den kollektiva dagdrömmen om rebeller som ska befria fångarna liknar nästan en religiös tro.
Det brukar sägas att själva yttrandefriheten slås i bojor när poeter, journalister och bloggare fängslas. Men yttrandefrihet, vad är det egentligen?
I ett land med yttrandefrihet kan det vara så farligt att yttra sig att du kanske måste ha polisskydd. I ett land utan yttrandefrihet kan det vara så farligt att yttra sig att polisen kanske arresterar dig. Så ser skillnaden enkelt uttryckt ut mellan samhällen som värnar yttrandefriheten och samhällen som inskränker den.
Yttrandefrihet innebär ett skydd för medborgarna mot maktbärarna och mot antidemokrater som vill slå dem för att de talar. Yttrandefrihet innebär att det inte finns något Kality för den som förolämpar eller ifrågasätter sitt lands styrande eller skriver obegriplig poesi.
”En av mina dikter handlar om en sten” säger poeten Caalaa Hayilu som avtjänar ett fängelsestraff i Kality. ”En annan heter ’Nummer’ och innehåller bara siffror. Domaren förstod dem inte.”
Konst i diktaturer förväntas inte vara obegriplig. Den ska vara lättfattlig och patriotisk som i ett sverigedemokratiskt partiprogram så att den kan kontrolleras och användas. Vad journalistiken beträffar, förväntas den ställa de styrande i en bra dager. Fråga Donald Trump som möjligen skulle inrätta ett Kality för misshagliga undersökande journalister om han kunde, men yttrandefriheten hindrar honom.
”Det är inte vi som kämpar för deras frihet, det är de som kämpar för vår”, säger Martin Schibbye om fångarna i Kality, och jag tror mig förstå vad han menar. Deras kamp hjälper oss att se vad vår frihet innebär och vad den förpliktigar till.
Gå till toppen