Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Höganäs

Snart slutdansat i Bäckaskog

Sista dansen på Bäckaskog går den 26 juli. Därefter är byggnadernas öde ovisst - de är varken tillräckligt speciella eller gamla för att få en skyddande stämpel som byggnadsminne.

Värt att bevara? Sedan 1903 har det funnits dansbana i Bäckaskog i Farhult. Byggnaderna som står där i dag är däremot från 1960-talet och inte särskilt speciella.Bild: Linda Berglund
För hundra år sedan öppnade danspaviljongen Bäckaskog i Farhult. 1948 revs byggnaderna. 1967 gav Bertil Johnsson, som då redan drev dansstället Ekebo vid Munka Ljungby, platsen nytt liv. Han byggde upp dansbanan och har drivit den sedan dess, med undantag av några års uppehåll i början av 1970-talet. Fram tills nu har han arrenderat marken av familjen Kereby.

— De har sålt sitt ställe och jag fick ett rekommenderat brev att härmed uppsäges arrendekontraktet. Det är en skandal. Det är den sista nöjesplatsen i nordvästra Skåne. Det är ett gemytligt ställe för vuxna människor. Jag vill gärna stanna kvar så länge jag finns, annars kan en av pågarna som hjälper mig på Ekebo överta det.

Arrendet sägs upp den 1 april nästa år. Den 26 juli går sista mogendansen.

— Men sista ordet är kanske inte sagt ännu, hoppas Bertil Johnsson.

Han är pensionär sedan 21 år. Men därmed inte sagt att han tycker det är dags att trappa ner.

— Varför det? Vad vill du att jag ska göra? Hade jag inte tyckt att det var roligt hade jag lagt av.

Kristina Langemar och hennes man Mats Kereby som äger marken har fått ett annat intryck.

— Vi har inte hört att han vill fortsätta, han verkade rätt nöjd när vi träffade honom efter att arrendet hade sagts upp, säger Kristina Langemar.

Familjen har sålt sin gård med bostadshus. De tänker behålla skogen där dansbanan ligger och bygga ett mindre hus där. Vad som kommer att hända med dansbanan vet de inte.

— Det är Bertil Johnssons byggnader, det står i kontraktet. Det är ingen risk att vi kommer att driva det. Vi vill ha någonstans att bo. Istället för att köpa ny mark kan vi lika gärna behålla något av vårt eget. Min mans farfar köpte stället en gång. Det är nostalgi i det för oss, precis som för Bertil Johnsson, säger Kristina Langemar, som planerar att återställa gångarna i parken.

Stadsantikvarien Henrik Ranby tycker också att Bäckaskog har ett visst lokalhistoriskt värde. Men faktumet att det har funnits en dansbana på platsen i hundra år håller han som mer intressant än byggnaderna som står där.

— Vi fick en förfrågan om det skulle kunna bli byggnadsminne. Vi var ute där med representanter från länsstyrelsen som inte tyckte att det uppfyllde kriterierna, men att det var intressant som fenomen, säger han och förtydligar:

— Byggnadsminne är för ganska speciella hus, och den bebyggelse som finns där i dag är från 1960-talet. Det är i nyaste laget och det är inte särskilt speciella byggnader.

Sist i kommunens kulturmiljöplan nämns Bäckaskog i en förteckning över objekt av särskilt intresse. Men enligt Henrik Ranby är det mest en rekommendation - dansbanan har samma status som andra byggnader inom planlagt område.

— Det är planlagt som en festplats eller folkpark. Man bör kunna bygga i närheten, om det är något som passar in. Om man vill riva får man ansöka om rivningslov hos byggnadsnämnden.

Stadsantikvarien har inte haft anledning att fundera över vad han tycker om en eventuell rivning av dansbanan.

— Frågan har inte ställts så konkret, jag har inte tänkt färdigt om det. Det är varken självklart åt ena eller andra hållet.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen