Den 31 augusti 1944 stod följande kommuniké att läsa i Helsingborgs Dagblad:

"Enligt i går afton föreliggande rapporter har under överflygningarna natten till onsdagen sammanlagt sju flygplan störtat i trakterna av följande orter: Knäred, Vittsjö, Örkelljunga, Båstad, Ljungby, Svensköp samt i vattnet utanför Vejbystrand.

Fem av planen har konstaterats vara av brittisk nationalitet. Några av planen har, enligt vad en närmare undersökning givit vid handen, före störtningen träffats av svensk luftvärnseld, meddelar försvarsstaben".

Flera av dessa flygare kom att begravas på Pålsjö kyrkogård. Och oftast rörde det sig om unga pojkar.

Vi tar oss fram i tiden till hösten år 2003. Då satt släktforskaren Carin Olofsson och såg på Marianne Söderbergs tv-serie "Din släktsaga".

— I slutet av ett programmet visades bilder från krigskyrkogården i Pålsjö och jag blev intresserad eftersom jag inte ens visste att det låg utländska soldater begravda här i Helsingborg, säger Carin Olofsson.

Hon tog med penna, papper och sin digitalkamera och åkte dit och därefter gjorde hon en speciell hemsida för den unika kyrkogården.

— Men förhoppning är nu att anhöriga till de omkomna soldaterna ska höra av sig så att jag kan komplettera sidan efter hand.

På Pålsjö finns både en engelsk och en tysk krigskyrkogård. På den engelska ligger 36 brittiska flygare, nio kanadensare och två från Australien begravda.

— Drygt 20 av de allierade soldaterna omkom den 30 augusti 1944, säger Carin Olofsson.

Just den dagen tog många av de engelska planen vägen över svenskt luftrum för att nå sina bombmål i norra Tyskland. De flög in via Skälderviken och träffades då av svenskt luftvärn.

På den tyska kyrkogården finns 49 enskilda personer begravda. Men här finns också 42 okända stupade under en gravsten. Flera av dem sköts ned av svenskt luftvärn eller dödades i samband med nödlandningar vilka var talrika under krigsåren.

Varför skickades inte kvarlevorna tillbaka till respektive hemland?

— Enligt vad jag fått fram fanns det ett önskemål, i varje fall från Englands sida, att deras soldater skulle begravas där de stupat, säger Carin Olofsson och fortsätter:

— Inskriptionerna vittnar om att många av de omkomna var mycket unga och man ställer sig automatiskt många frågor om deras liv, säger Carin Olofsson.

På den 21-årige sergeanten D.L.D Moons grav kan man till exempel läsa:

"För världen var han bara en.

Men för oss var han hela världen".

Raderna är undertecknade: Mamma, pappa och Elaine.

— Vem var Elaine, var det den unge sergeantens syster eller fästmö?

— Det här är verkligen en kulturskatt som jag vill vidarebefordra, säger Carin Olofsson.