kommunen klar med sin utredning om vad som ska hända med krigsårens militära värn. Nu har remissinstanserna skickat in sina synpunkter. Åsikterna går vitt isär. Beredskapsmuséet sågar hela utredningen. Någon kulturhistorisk bedömning har inte gjorts, anser Johan Andrée. Han kräver att utredningen görs om. Han får medhåll av en annan remissinstans, tidskriften Fort &Bunker. Förslaget "verkar mer tillgodose stadens planerings- och parkenheter", anser tidskriftens Leif Högberg. Det finns en växande trend med upplevelsesemester och militärturism som borde tillgodoses. Mest diskussion är det om två runda kulsprutevärn. Det ena, H59, gömmer sig i en grandunge i Öresundsparken, det andra, kallat H65, finns synligt i parken mellan konsul Perssons villa och Bergalidens äldreboende. Beredskapsmuseet anser att de anläggningarna är "ytterst bevaransvärda", då de ingår i två större försvarssystem, med bland annat stridsvagnshinder, som är intakta. Systemen bör bevaras i sin helhet för att man i framtiden ska förstå krigsårens försvarstänkande. Tidskriften Fort &Bunker slår också ett slag för H65. Men tidskriften och beredskapsmuséet behöver inte ta något ekonomiskt ansvar för underhållet av de värn som bevaras. Det blir kommunens sak. Tekniska nämndens yttrande andas stor ångest över kommande kostnader. Om 109 värn bevaras, såsom utredarna föreslår, kostar det 545 000 kronor om året i skötsel, enligt nämnden. Nämnden "förutsätter att särskilda medel avsätts för dessa kostnader" och poängterar att det är av "största vikt" att de 14 värn som utredarna vill riva verkligen rivs. H59 i Öresundsparken bör rivas för att det ligger mitt i en av stadens äldsta kulturparker och förstör helhetsintrycket. H65 bakom konsulvillan hindrar den parkens "utveckling". Rivs värnet får också åldringarna på äldreboendet en vackrare utsikt. Byggnadsnämnden menar att det faktum att värnen har stått orörda i över 60 år är ett skäl i sig att bevara många av dem. De har blivit "ett bekant inslag i omgivningen". Dessutom är en del övervuxna av stora träd som är viktiga för miljön. — Vi har beslutat att utreda ett par värn ytterligare, för att se om fler bör sparas. Vi måste också reda ut vem som ska sköta de värn som bevaras, säger Bengt Lindskog, sammankallande i utredningsgruppen. Beredskapsmuséet har nu vänt sig till länsstyrelsen med en anhållan om byggnadsminnesförklaring av 30 försvarsanläggningar. — Vi har inte ledsnat på kommunen, men det har hållits otaliga möten. Nu måste något konkret hända. Det här är den största avvecklingen någonsin av lättare truppförsvar - i ett område av riksintresse, säger Johan Andrée. Muséets utspel komplicerar utredningen, konstaterar Bengt Lindskog: — Vi måste nu få besked från länsstyrelsen om ansökan förhindrar rivning av värnen.