Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nobelpriset i litteratur till Elfriede Jelinek

Nobelpriset i litteratur går i år till den österrikiska författarinnan Elfriede Jelinek, som med "enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt". Jelineks teman är ofta kvinnlig sexualitet, makt och övervåld i mänskliga relationer. Jelinek beskrivs som en mycket inflytelserik författare, om än kontroversiell, särskilt i Österrike.

Elfriede Jelinek.Bild: PRESSENS BILD
Elfriede Jelinek är född 1946 i Steiermark. Trots att fadern var tjeckisk-judisk undgick han förföljelse av nazisterna eftersom han var forskare i krigsviktig industri. Jelinek fick en klassisk bildning och studerade bland annat musik. Hennes debut kom med diktsamlingen Lisas Schatten, 1967.
Under 60-talet kom hon i kontakt med studentrörelsen. Hon skrev sin första roman 1970, som har "karaktären av språklig motståndshandling riktad mot populärkulturen och dess förljugna föreställningar om det goda livet", skriver Svenska Akademien. Hon flyttade sedan till Berlin och bodde även en tid i Rom och skrev en serie romaner, bland andra Pianolärarinnan 1986, som senare filmades, och De utestängda, som kom på svenska 1992.
Det kommer att bli svårt att hitta någon av Elfriede Jelineks böcker i Sverige den närmaste tiden. På Akademibokhandelns butik på Mäster Samuelsgatan i Stockholm fanns på förmiddagen tre på tyska och en på engelska och alla hade sålts innan Horace Engdahl slog igen dörren efter sig.

En kvart efter tillkännagivandet stod hennes bok "Lust" som senast sålda hos nätbokhandeln Adlibris som därutöver hade fem titlar till försäljning, dock ingen på svenska.
Enligt Svenska Akademien har Jelinek med särskild frenesi gisslat Österrike som hon framställer som ett dödsrike och hon är enligt Akademien en starkt kontroversiell person i sitt hemland.

Hennes texter är enligt Akademien svåra att "artbestämma". De glider mellan prosa och poesi, besvärjelse och hymn, de innehåller teaterscener och filmiska sekvenser.
Jelinek har ägnat sig alltmer åt dramatiken på senare år.

Tre av Jelineks romaner finns översatta till svenska: Pianolärarinnan, Lust och De utestängda.

Hon är den första kvinnan som fått litteraturpriset sedan 1996, då det gick till den polska poeten Wislawa Szymborska.
Jelineks teman är ofta kvinnlig sexualitet, makt och övervåld i mänskliga relationer. Jelinek beskrivs som en mycket inflytelserik författare, om än kontroversiell, särskilt i Österrike. Österrikes president Heinz Fischer gratulerade inte desto mindre hjärtligt Jelinek till priset, som han samtidigt anser vara en ära för den österrikiska litteraturen.
Akademiens fullständiga motivering lyder:

Elfriede Jelinek får priset "för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt".
Jelineks tyska förlag Berlin Verlag togs helt på sängen, berättar en anställd på förlaget som just nu har ett mindre stånd på den pågående bokmässan i Frankfurt.

- Här är så fullt av journalister att det är svårt att andas, berättade en av förlagets mässrepresentanter i telefon för TT.

- Vi är naturligtvis överlyckliga och känner oss mycket hedrade å våra och fru Jelineks vägnar. Men detta kom som en total överraskning.

Representanten kunde också avslöja att Jelinek själv inte befinner sig på bokmässan och att man har haft svårt att nå henne.
Elfriede Jelinek är ingen lättillgänglig författare. Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl säger att hon är mycket produktiv, men att hon hittills bara finns utgiven med tre böcker på svenska.

- Vi har läst hennes texter år efter år och vi har lärt oss hennes egendomliga sätt att skriva och tycker oss förstå det väsentliga i det. De som är ovana vid hennes författarskap kommer att betrakta det som ganska svårt, hon skriver inte berättelser på det insmickrande sättet då man tar läsaren vid handen och leder henne genom en berättelse, säger Engdahl.
Akademiledamoten Per Wästberg vill inte spekulera i om de svenska läsarna kommer att tycka om henne och han tror att hon i vissa delar är svår att översätta från tyska till svenska.
Inga av de tre Jelinekböcker som givits ut i Sverige finns kvar på lager någonstans, upplyser förlaget Forum, som tog över Jelineks tidigare förlag Trevi för snart tio år sedan.

Forum har redan beställt en ny upplaga om 10 000 exemplar av boken Pianolärarinnan från tryckeriet. Den gavs ut 1986.

Det kan ta någon månad att få fram böckerna men tryckeriet har lovat att försöka skynda på leveransen.
Magnus Lindman som översatt all hennes dramatik och satt upp Bambiland på Teater Tribunalen i Stockholm:

- Det är ett modigt och imponerande val. Elfriede Jelinek har en väldigt speciell författarroll och är förhållandevis ung.
TT: Vari ligger hennes storhet?

- Naturligtvis i hennes mycket speciella språkbehandling. Det finns mycket musikalitet i hennes sätt att skriva, samtidigt är hon väldigt konkret. Hon plockar in från hela verkligheten, citat från filosofer som Nietzsche och Heidegger blandas med reklam för diskmedel.
Regissören Rickard Günther, som just nu är aktuell med Jelinkuppsättningen Prinsessdramer på Teater Galeasen i Stockholm (baserad på fem olika pjäser):

- Det är fantastiskt, helt underbart. Det är hur modigt som helst att ge priset till henne.
TT: Vad fick dig att fastna för Elfriede Jelinek:

- Hon har ett språk som är mer än dubbelbottnat, det sätter sig i själen på folk.
TT: Regissören Melanie Mederlind som satte upp Jelineks omstridda Avskedet om Jörg Haider på Malmö dramatiska teater:

- Jag säger äntligen, och menar det verkligen. Jag har väntat länge på att hon ska få priset.
TT: Varför det?

- Hon är en europeisk dramatiker i ordets vidaste bemärkelse i och med att hon engagerar sig så starkt i vår gemensamma politiska historia. Dessutom skriver hon en väldigt språkligt och bildmässigt vacker dramatik.
Margaretha Holmqvist, översättare till romanen Pianolärarinnan som senare blev till filmen Pianisten, hade inte förväntat sig att Elfriede Jelinek skulle få årets Nobelpris i litteratur.

- Jag blev glatt överraskad. Det hade jag inte väntat mig. Jag hade trott att det skulle bli Adonis.
TT: Hur skulle du beskriva hennes storhet?

- Hon hör till den här stora österrikiska traditionen: Karl Kraus och Thomas Bernhard som arbetar i samma anda. Jag brukar säga att Elfriede Jelinek på något sätt är ett barn till Thomas Bernhard. Men när hon gisslar samhället så gisslar hon även manssamhället, vilket han inte gör. Naturligtvis skriver hon också om det österrikiska hyckleriet och undfallenheten inför naziväldet och allt detta.
TT: Vilken är den största utmaningen som översättare?

- Hennes språk är mycket svårt. Man sätter sig inte med glädje och översätter en sådan bok, de är ju mörka, mycket svarta böcker med starkt destruktiva huvudpersoner. Man vill inte gärna möta dem i levande livet.
TT
Gå till toppen