Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Klippan

I stället för Åby stad blev det en köping

Åby by blev genom Kungligt brev den 22 januari 1887 municipalsamhället Åby, vanligen benämnt Åby-Klippan. 1905 blev det officiella namnet Klippans municipalsamhälle.

Sedan länge hade samhället i betydelse passerat gamla kommunsätet och kyrkbyn Gråmanstorp.
ASKSKA GÅRDEN. En gång municipalhus och postkontor. Senare bibliotek. Nu Kommunförbundet.Bild: THORBJÖRN PETERSEN
Vid den här tiden tänkte byns fäder stora tankar. På 1880-talet hade de förhoppningar om att få Klippan upphöjd till stad. Därav blev bara en stadsplan där inte ens planerna på en Rådhusgatan förverkligades.

Efter några decenniers tystnad väcktes stadsfrågan till liv igen på 1920-talet men bara för att mottagas med en axelryckning i de bärande kretsarna. Drygt tio år senare flöt frågan upp till ytan och då var Klippans stadsrättigheter inte alls långt borta.
Det som satte stopp var att den ekonomiska bärkraften inte räckte till. Innan dess hade ett påstått svartbygge satt stopp för planerna på både rådhus och Rådhusgatan i utkast till en första stadsplan.

Enligt planen skulle Rådhusgatan gå från Storgatan som ett slags förlängning av Torggränd. Från platsen där Systembolaget ligger i dag skulle gatan gå söderut över kvarteret Bågen, där servicehuset ligger.

På planen ritades platsen för det tänkta rådhuset in väster om den tänkta paradgatan.

Men innan planen förverkligades byggdes affärs- och bostadshus där Rådhusgatan skulle knytas ihop med Storgatan.

Av protokoll att döma sågs det som ett olovligt bygge men huset fick stå kvar. Och det fick det ända tills 1960-talet då - med dagens mått - inte helt sansade byfäder medverkade till att detta och andra hus i den gamla bykärnan revs för att bereda plats för den lådstilsarkitektur som nu präglar Storgatan.
Den stadsplan som gäller än i dag upprättades 1915 och var första gången till behandling på municipalstämman under E. Ohlins ordförandeskap. 1919 var stadsplanen föremål för beslut i municipalfullmäktige med Gustaf Rosenkvist som ordförande. Detta hade föregåtts av att stadsplanen först varit ”För allmänheten tillgänglig å Kyrksalen i Klippan 6/4-15/5 1919”.

1922 är det dags för ytterligare beslut. Då med R. S. Tullberg som muncipalfullmäktiges ordförande. Den 19 december 1924 stadfästs stadsplanen.
Diskussionerna om att Klippan skulle bli stad var hetast under 1937. Då bodde det 2 994 personer i tätorten. Det något blygsammare förslaget att bilda en köping - som blev resultatet - fanns visserligen med i diskussionerna men inte alls som huvudalternativet.

Experter på stadsbildningsfrågor anlitades för att utreda vad det skulle kosta Klippan att ta steget upp bland landets städer.

Huvudfrågorna var om det fanns tillräckligt skatteunderlag och därmed tillräcklig bärkraft i ekonomin och bebyggelsens omfattning.

För stadsförespråkarna blev utredningen en nedslående läsning.

Municipalsamhället Klippan räckte inte till för att upplyftas till stad med den prestige och de fördelar det innebar vid den tiden.
Efter en tids andhämtning kom diskussionen om att bilda köping igång på allvar. Det resulterade i att regeringen i juli 1944 beslöt att Gråmanstorps kommun och Klippans municipalsamhälle skulle bilda köping.

För 60 år sedan, den 1 januari 1945, blev de tu åter ett.

Den 1 januari 1960 kunde Klippan stoltsera med att vara Sydsveriges största köping med sina 8 271 invånare, varav 5 500 i tätorten.

I hela området som numera utgör Klippans kommun bodde det då 15338 människor - på 700-800 invånare när lika många som i dag.
Thorbjörn Petersen

Municipalsamhälle och köping

• Municipalsamhälle (småstad) är en tidigare benämning på tätbebyggda områden på landsbygden, som inte utgjorde egna kommuner men där vissa regler för städer tillämpades, till exempel rätt till beskattning. De bildades från 1900 som delar av landskommuner.

• Genom bildandet av municipalsamhällen ville man att 1874 års byggnadsstadga för rikets städer skulle gälla där så att stadsplan kunde upprättas.

• Köping var en samhällsbildning som upphörde i samband med kommunreformen 1971. Köpingar fanns redan under tidig medeltid, men då fanns det inga klara gränsdragningar mellan köping som benämning på mindre handelsplats och köping som benämning på köpstad, dvs. en ort med mera omfattande handel och bebyggelse.

• År 1862 fick köpingar rätt att bilda egna kommuner, och efter 1864 års lagstiftning om fri näringsutövning var det gamla stadsmonopolet helt avskaffat. För köpingar kom sedan vissa stadsförordningar att gälla, bland annat brand- och byggnadsstadga samt bestämmelser om stadsplan.

• Då kommunreformen genomfördes 1971 fanns det 92 köpingar i Sverige, varav Klippan var en.

Källa: NE
Gå till toppen