Ängelholm

Från vård till vård i huvudbyggnaden

KVS då och nu

. Den första byggnaden stod klar 1903 och inrymde administration, kök och 40 vårdplatser. Den andra byggnaden med matsal, värmecentral och skola kom året därpå och antalet vårdplatser utökades med 30. Överläkarbostaden, som i dag är förskola, byggdes 1908, och två år senare kunde kronprins Gustaf Adolf inviga huvudbyggnaden. Föga anade han väl då att han skulle komma tillbaka till KVS 1969, fast då som kung. Hans namnteckning är den allra första i gästboken, som nu finns på KVS-museet.
Huvudbyggnaden blev den största på KVK med plats för 160 patienter och här fanns både röntgenavdelning, laboratorium och operationssal. Därmed hade doktor Ernst Lindahl genomfört sin plan med tre parallella byggnader, som förenades med en gång i mitten. En av byggnaderna, värmecentralen, revs 1998, men köket är kvar, liksom huvudbyggnaden, som i dag inrymmer KVS Vård, ett blandat demens- och äldreboende med totalt 32 platser. Efter en omfattande renovering kunde byggnaden återinvigas på hösten 1998.

— Vi håller till på de två första planen, det tredje innehåller vanliga lägenheter, säger vd Jan Olof Sewring. Det var ett ruckel när vi kom hit, men Gösta Melin och Ulf Leeman har verkligen lyckats med det här bygget.

Taket har sänkts med en halv meter och i korridorerna har man byggt valv som ska bryta av och ta bort känslan av sjukhus, men man kan fortfarande få en vision om hur det såg ut en gång i tiden.
— Vi har försökt att göra det så hemtrevligt som möjligt, säger verksamhetschefen Anita Holmsten. Till exempel lagar vi all mat själva. Patienterna får känna dofterna och de som vill kan också hjälpa till.

Här är vi tillbaka till den idé som Ernst Lindahl hade för hundra år sedan, att patienterna, i den mån det var möjligt, skulle aktiveras.

— Det sociala samvaron är viktig, säger Jan Olof Sewring. Det handlar helt enkelt om livskvalitet. Alla har tillgång till alla utrymmen, bortsett från de privata rummen. Vi har också möjlighet att erbjuda äkta makar-rum, så att människor som bott tillsammans hela livet inte ska behöva skiljas åt.

KVS Vård har ett 40-tal anställda och personal finns på plats dygnet runt. Alla rum är mellan 25 och 30 kvadratmeter, här finns utrymmen för fotvård, massage och hårvård och flera gemensamma samlingslokaler. Kyrksalen med den gamla taffeln, som fortfarande går att spela på, påminner mycket om ursprunget.

— Här har vi gudstjänst en gång i månaden, säger Anita Holmsten. Då kommer Åke Svensson från Barkåkra kyrka hit och predikar.
En del av det gamla är alltså kvar. Jan Olof Sewring pekar på den bastanta trappan som har varit med hela tiden, liksom fönsterkarmarna i marmor. Fönstren är däremot nyproducerade, men ser ut precis som de gamla. Den stora balkongen i västerläge minner också om förr och används flitigt under sommaren.

Åt nästan alla håll ser man havet. Alla är överens om att havet och skogen är de stora tillgångarna på KVS-området. Samma åsikt mötte vi vid besöket i överläkarvillan, som nu är förskola. Förskolan Sagolunden har för övrigt en aktiv roll även inom vårdboendet.

— Vi har ett utbyte med förskolan, som vi hoppas kunna utveckla ytterligare, säger Anita Holmsten. Barnen kommer ofta hit och hälsar på. Senast före jul var de här och lussade.

Det började som en vårdinrättning för snart hundra år sedan och nu är det en vårdinrättning igen. Anita Holmsten sammanfattar det hela i tre ord.

— Cirkeln är sluten.
Gå till toppen