Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Landskrona

Hjälten minns tidernas skräll på IP

Målvakten Jens Martin Knudsen berättar om Färöarnas revolutionerande 1-0-seger mot Österrike i EM-kvalet 1990 i Landskrona. Och vad säger Toni Polster...

Den 12 september 1990 tågade Färöarna in på Landskrona IP för lilleputtnationens första internationella kvalmatch i fotboll någonsin.

Det var upplagt för förnedring.
Hemma på öarna i nordatlanten tränade färöingarna fotboll två-tre gånger i veckan och spelade bara 14 seriematcher i förstaligan per säsong.

Landskamper blev det en eller två — vartannat år. Gräsplaner saknades helt av klimatmässiga och ekonomiska skäl, därav flytten till Landskrona.

Och i väntan på proffskontrakten, som bara fanns i drömmarnas värld, jobbade spelarna heltid inom oglamourösa yrken som fiskare, fårfarmare, lärare och glassförsäljare.

Resultaten i träningsmatcherna skrämde heller inte:

Vinst med 2-0 mot BoIS utvecklingslag, med en 17-årig Andreas Jakobsson, och sedan stryk med hela 6-0 i genrepet mot danska Bröndby, trots en "kanoninsats".

Motståndet nu — ett Österrike som kom till start med nio spelare från sommarens VM-slutspel i Italien (ut i gruppspelet). Bland dem de fruktade anfallarna Toni Polster och Gerhard Rodax, till vardags välbetalda proffs i spanska Sevilla respektive Atletico Madrid.

— Allt under fem insläppta mål skulle vara acceptabelt, tyckte vi. Men vi var oroliga för tvåsiffrigt, säger den nu 38-årige målvakten Jens Martin Knudsen, som tog plats mellan stolparna med en vit toppluva (!) på huvudet.
Minst lika säkra på utgången var motståndarna. På presskonferensen inför matchen överträffade österrikarna varandra i självsäkra, nästintill nedsättande kommentarer. "Frågan är bara hur stora siffrorna blir", skrockade förbundskaptenen Josef Hickersberger. "Vi vinner med 10-0!", fyllde Toni Polster i.

— Men vi var kanske för självsäkra..., säger Polster nu.
Det blev förnedring, men på ett sätt som ingen hade trott.

Anfört av en fantastisk Jens Martin Knudsen och de skoningslösa bröderna Kurt och Allan Mörköre, vars benknäckartakter förde tankarna till Kameruns omilda behandling av Argentina i VM-premiären, svarade Färöarna för en heroisk insats.

— Vi spelade disciplinerat och fysiskt hårt, men inte brutalt, och fick mer krafter ju mer matchen led. Samtidigt uppträdde Österrike otroligt nonchalant, ja, amatörmässigt, säger Jens Martin Knudsen.
Hos motståndarna steg frustrationen. Toni Polster suckar djupt när han berättar:

— Vi hade tre eller fyra ribb- och stolpträffar och missade en massa chanser. Och målvakten, oj, oj, oj, han hade en sådan tur, han till och med räddade med huvudet! Det var helt otroligt!

Jens Martin Knudsen tycker dock att Polster överdriver "kanonaden".

— De hade ett ribbskott, inte mer, och jag själv har gjort bättre matcher, även om jag gjorde några fina ingripanden.

— Men han (Polster) hade själv ett par bra chanser som han kunde ha avgjort på och visst hade vi tur. Vi förtjänade inte att vinna, utan mer rättvist hade varit 2-1 till dem, medger han.
I den 60:e matchminuten small det.

Mittfältaren, trähandlaren och färöiske schackmästaren (!) Torkil Nielsen, som av okänd anledning numera bojkottar såväl inhemsk som utländsk press, tog sig förbi tre försvarare och överlistade Michael Konsel i Österrikes mål med ett lågt och inte allt för märkvärdigt skott.

En av tidernas största fotbollssensationer, kanske den allra största, var ett faktum.

— Vår plan var att försöka hålla tillbaka dem — och så gjorde vi mål och vann! Det var ren eufori, säger Jens Martin Knudsen och minns att motståndarna "var som i chock" efteråt.
När Österrikes falnade stjärnor kom hem åkte de på mer stryk, nu av pressen. "Den största skammen i landets 90-åriga fotbollshistoria", skrev tidningen AZ. "Det var inte Ö-amatörerna, utan österrikarna, som spelade som om de inte hade en aning om sporten de får betalt för", hånade Die Presse.

Och förbundskaptenen, han avgick direkt för att "slippa nesan att bli sparkad". Skammen följde spelarna som en skugga.

— Hela världen skrattade åt oss. Självklart var det en av de värsta förlusterna i min karriär, säger Toni Polster, som fram till nyligen var manager för Austria Wien.

Vill du hälsa spelarna i Färöarna något?

— Grattis! Ni hade tur och ni vet om det.
På Färöarna höll skolor och arbetsplatser stängt dagen efter matchen. Alla ville hylla hjältarna när de anlände till flygplatsen.

— Det firades som om det vore nationaldagen. Och än idag uppmärksammas den 12 september, bland annat genom att matchen visas i repris på teve, berättar Jens Martin Knudsen.
Han själv gick från en anonym tillvaro som truckförare på en fiskfabrik i Runavik till fotbollsidol.

— Det kom hit journalister från hela världen. Och jag kunde inte längre gå ut och roa mig som vanligt, för nu var jag ett känt ansikte. Det var en otroligt uppståndelse. Klart att det kändes fint.
Fotbollsmässigt var det slut på de "glada amatördagarna".

Stora ekonomiska satsningar genomfördes för att backa upp den sport och det landslag som ingen längre tvivlade på.

Idag finns det två nationalarenor med gräsplaner på Färöarna. I övrigt spelas det precis som tidigare på konstgräs. Antalet lag och omgångar i förstaligan är utökade till tio (mot åtta 1990) respektive 27, och det bästa klubblaget, oftast huvudstadens HB Torshavn, deltar varje år i kvalet till Champions League.
Och för att bli ännu mer konkurrenskraftiga nu och i framtiden skissas det på en inomhushall och arrangeras flera ungdomsturneringar varje år. Damlandslaget, som bildades 1986, spelar än så länge bara vänskapskamper, men även här är siktet inställt på EM- och VM-kval — och nya skrällar.

— En helt ny era, utvecklingen har varit enorm, säger Jens Martin Knudsen.
Alla som har följt herrlandslagets framfart vet också att Österrike inte är den enda skalpen i samlingen.

I kvalet till EM i Sverige 1992 lyckades Färöarna även med bedriften att spela oavgjort, 1-1, borta mot Nordirland, detta sedan elektrikern Kari Reinheim "slukket lyset i Belfast" med sitt mål. Borta mot storebror Danmark, blivande europamästare skulle det visa sig, höll hjältarna sensationellt oavgjort, 1-1 (mål av Allan Mörköre, yngst med sina 18 år) en bit in i andra halvlek innan orken tröt och det blev förlust med 4-1.

Bland senare EM- och VM-kvalresultat märks bland annat oavgjort, 2-2, mot både Skottland (efter ledning med 2-0) och Slovenien och förlust med knappa 2-1 mot stornationen Tyskland.
I det pågående VM-kvalet ligger Färöarna visserligen sist med en poäng på sju matcher, men några storförluster handlar det inte längre om.

— Dagens landslag är på alla sätt långt mycket bättre än det 1990. Att vi ofta åker på baklängesmål i andra halvlek beror inte på fysiken, för där är vi starka, utan på att vi nu vill vinna matcherna och kanske satsar lite väl offensivt, säger Jens Martin Knudsen.
Jens Martin Knudsen hör med en sejour på Island till de spelare som har provat på proffslivet. Nu spelar han för Runavik i förstaligan, där han också är ungdomstränare, och håller fortfarande landslagsklass.

Med den ordinarie målvakten avstängd räknar veteranen med att få stå i nästa VM-kvalmatch hemma mot Cypern den 17 augusti.
Och vad tror ni att han har på huvudet...

— Den är mycket sliten efter alla år, men jag håller ihop den med tejp. Toppluvan är en del av mig.
Joakim Björck



joakim.bjorck@hd.se

Tel 0418-49 65 29

Färöarna

Färöarna är en ögrupp i norra Atlanten, belägen mellan Skottland och Island, och består av 17 bebodda öar och ett stort antal otillgängliga öar. Den totala ytan uppgår till 1 400 kvadratkilometer.
Av de 49 000 invånarna bor 13 000 i huvudstaden Torshavn.

Färöarna tillhör Danmark och har danska drottningen Margrethe II som statsöverhuvud, men är sedan 1948 ett självstyrande samfund. Modersmålet är färöiska, med danska som andraspråk.

Nationaldagen är den 29 juli.
Den första fotbollsklubben grundades 1892, medan det organiserade ligaspelet drog igång 50 år senare. Förbundet bildades 1979.

Två andra milstolpar: den 2 juli 1988 valdes Färöarna in i det internationella förbundet FIFA, och den 18 april 1990 var medlemsskapet i europeiska motsvarigheten UEFA ett faktum.

Det finns idag hela 5 000 licensierade fotbollsspelare på Färöarna, alltså mer än en tiondel av befolkningen.

EM--kvalet 1990/91

Kvalet till EM i Sverige 1992 var Färöarnas första internationella kvalspel någonsin efter ha blivit erkänd som självständig fotbollsnation av UEFA.

Efter succén i premiären mot Österrike (inför blott 1 265 personer) spelades ytterligare tre matcher i Landskrona, som alla slutade med förlust: 4-0 mot Danmark, 5-0 mot Nordirland och 2-0 mot Jugoslavien.

I bortamatchen mot Nordirland levererades en ny knall via 1-1. I övrigt blev det klara förluster: 4-1 mot Danmark, 7-0 mot Jugoslavien och 3-0 mot Österrike, som alltså fick en liten revansch.

Jugoslavien vann gruppen men uteslöts från EM-slutspelet med anledning av det pågående inbördeskriget på Balkan. Istället gick platsen till Danmark, som sedan överraskande vann hela turneringen. En av de danska hjältarna, Henrik Larsen, är nu förbundskapten för Färöarna.

Färöarna-Österrike var för övrigt den första a-landskampen i Landskrona sedan 1929, då Sverige mötte Estland.

Gå till toppen