Närmare 30 arrendatorer hyr de 800 hektar jordbruksmark som finns i kommunens ägo. Bara en enda arrendator odlar ekologiskt, och det på 22 hektar. Kommunalrådet Niklas Karlsson (s) är en av de politiker som får ta ställning till hur man på tre år ska ordna med ekologisk odling på ytterligare 378 hektar.
Hur går miljöpolicyn ihop med verkligheten?
— Miljöpolicyn är en målsättning och vi kan påverka när vi skriver nya arrendekontrakt.
Men kontrakten är löpande. Planerar ni att riva upp dem för att föra in villkor om ekologisk odling?
— Nej. Det är en balansgång. Vill ingen odla så kan vi inte arrendera ut marken, säger Niklas Karlsson.
Är miljöpolicyn förbisprungen av tiden?
— Den kan vara det. Policydokument måste vara levande. Är vi långt ifrån målet så måste vi vara realistiska och kanske revidera miljöpolicyn. Men det är en fråga för miljönämnden.
I våras kom frågan om ekologisk odling upp på nytt i kommunfullmäktige i samband med att marken kommunen köpt från Svalöf Weibull skulle arrenderas ut. Markförvärvet innebar en fördubbling av kommunens jordbruksmark från 400 till 800 hektar. Beslutet blev att ekologisk odling inte skulle villkoras i de nya arrendekontrakten.
— Kommunen valde att avstå från det kravet, säger Anders Folkar, kommunens planeringschef.
Den högklassiga åkermarken hyrs ut för 6 500-7 000 kronor per hektar och år.
Miljöpolicyn har några år på nacken och Anders Folkar menar att mycket hunnit förändras under den tiden. Gränsen mellan ekologisk och övrig odling är inte lika tydlig längre, anser han.
— Kraven på lantbrukare i ordinarie verksamhet har ökat markant i fråga om miljökrav under de senaste åren.
Det stora flertalet arrendatorer är inte intresserade av att odla ekologiskt. En av dem som arrenderar mest mark säger att ekologisk odling inte är förenlig med storbruk.
— Jag ser ingen ekonomi i det. Det skulle fordras mycket folk och en annan maskinpark om jag skulle odla ekologiskt, säger lantbrukaren som vill vara anonym.