Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Släktforskning

Nobel – en släkt på ständig resa

Alfred Nobel, han som uppfann dynamiten, känner nog de flesta till. Men han hade även två framgångsrika bröder. Häng med på en resa med släktföreningen Nobel!

Det är Peter Nobel i Helsingborg som är sekreterare i släktföreningen Nobel.Bild: Mats Roslund
Det är många som ser fram emot lördagen den 10 december och de stora festligheterna i Stockholm och Oslo. Det är Nobeldagen. Pristagarna är på plats, det är högtidligt och det är kunglig glans. Och den som vill kan förstås njuta av Nobelfesten i tv.
Alfred Nobel (1833-1896), Sveriges genom tiderna mest kände uppfinnare.Bild: MATS ROSLUND
Alfred Nobel är given huvudperson i släktföreningen Nobel – även om han själv inte hade några barn. Det är ju han som gjort namnet känt i hela världen.
Ättlingarna härstämmar istället från Alfreds två äldre bröder Robert och Ludvig Nobel. Från dem finns det sedan nio grenar, där medlemmarna i släktföreningen Nobel har sitt ursprung.
Släktföreningen Nobel har ett stort släktmöte vart fjärde eller femte år, har en väl arbetande styrelse och håller medlemmarna informerade. Eftersom det är nio grenar är det också nio medlemmar i styrelsen plus ersättare, totalt 18 personer. Styrelsen utser ordföranden.
Professor Michael Nobel (f. 1940) är föreningens ordförande sedan 1996 och därmed släktens representant vid officiella sammanhang.Bild: Sonny Thoresen
Professor Michael Nobel (f. 1940) är föreningens ordförande sedan 1996 och därmed släktens representant vid officiella sammanhang. Han bor i Stockholm, men har hela världen som arbetsplats och har 250 resdagar om året. Michael Nobel är styrelseledamot i ett 20-tal organisationer. Mycket av hans tid går åt till arbete i olika freds- och hälsoprojekt.
Han säger, just hemkommen från Los Angeles:
– Styrelsen träffas två gånger om året, senast var vi på franska Rivieran.
Förra släktmötet med Nobel var i Stockholm år 2001.
– Eventuellt blir det i Baku nästa år. Det brukar komma ungefär 100 personer till de här träffarna, säger Michael Nobel.
Sekreterare i släktföreningen är Peter Nobel (f. 1953). Han bor i Helsingborg – och det är han som vet allt om Nobels ättlingar. Han har samtliga uppgifter inlagda i ett speciellt datorprogram. En snabb titt i excellprogrammet berättar att det finns 355 nu levande ättlingar till bröderna Robert och Ludvig Nobel.
– Och räknar vi in 52 avlidna personer blir det 407 totalt, säger Peter, som själv härstammar från Robert Nobel, som var hans farfars far.
Nobel-släktingarna finns prydligt uppradade i datorn och lagom till jul får medlemmarna också en släktmatrikel. Varje individ har ett eget släktgrensnummer. Ändringar och kompletteringar görs oftast via mejl och föreningen har även ett intranet med inloggning. Inte mindre än sex generationer finns med i registret. Nyligen skrevs en nyfödd Nobel-ättling in.
En officiell hemsida med släktföreningen Nobel är under konstruktion.
Ättlingarna finns i totalt 14 länder. Förutom Sverige handlar det om Tyskland, Finland, Australien, Kanada, Frankrike, Schweiz, England, USA, Japan, Sydafrika, Spanien, Brasilien och Luxemburg.
Peter Nobel har bott i Helsingborg sedan 1978. Han arbetar som försäljnings- och marknadschef på Swep International i Landskrona. Företaget är världsmarknadsledande på lödda plattvärmeväxlare.
Själv representerar han släkten Nobel vid utdelningen av fredspriset i Oslo.
– På Nobelfesten i Stockholm har jag varit tre eller fyra gånger, säger Peter. Senast jag var där var för två år sedan.
Immanuel Nobel (1801-1872) och Andrietta Ahlsell (1803-1889, oljemålning av Anders Zorn), föräldrar till Alfred Nobel.Bild: Ur boken Alfred Nobel och hans släkt (1926)
Hur arbetar då släktföreningen Nobel? Jo, man utgår från barnen till uppfinnaren och teknikern Immanuel Nobel (1801-1872) och hans hustru Andrietta Ahlsell (1803-1889). De gifte sig 1827 och hade sönerna Robert (1829-1896), Ludvig (1831-1888), Alfred (1833-1896) och Emil (1843-1864). Emil omkom tragiskt under en våldsam explosion i laboratoriet i Stockholm. Han hade inga barn.
Det är således Robert och Ludvig som fört släkten Nobel vidare. Båda blev under sin yrkeskarriär oerhört framgångsrika som tekniker och industrimän. De bildade bland annat 1876 firman ”Bröderna Nobel” för att utvinna petroliumprodukter vid Baku i Ryssland.
Peter Nobel säger:
– Många känner bara till Alfred Nobel, men hans bröder var minst lika stora entreprenörer. Robert och Ludvig Nobel gjorde massor av uppfinningar och hade 50 000 anställda. Under en tid svarade deras bolag för en fjärdedel av världens oljeproduktion.
De nio grenarna är numrerade från ett till nio. Barnen till Robert Nobel: 1) Hjalmar (1863-1956, en tid sekreterare åt Alfred Nobel, farfar till Peter) och 2) Ludvig (1868-1946, stor kändis i Båstad).
Därefter följer barnen till Ludvig Nobel enligt: 3) Carl (1862-1893), 4) Mina (1873-1929), 5) Ludvig (1874-1935), 6) Ingrid (1879-1929), 7) Marta (1881-1973), 8) Rolf (1882-1947) och 9) Gösta (1886-1955).
– Gren nummer tre är störst med cirka 135 personer, säger Peter Nobel.
Prisutdelning i Konserthuset 10 december 2005.Bild: Leif R Jansson/Scanpix
Och vilka får då vara med på Nobel-festen av Nobels släktingar? Det handlar om prisutdelningen i Konserthuset och om Nobel-banketten i Blå Hallen i Stadshuset i Stockholm. Ja, det är ett delikat ärende. Alla släktingar kan ju inte vara med… Och vilka får dansa?
Ja, för att få vara med måste man var över 18 år.
Ordföranden Michael Nobel berättar:
– Jag har ett datorprogram och med hjälp av det väljer jag ut vilka som får komma. Men jag prioriterar dem som inte varit med tidigare. Även ålder och land vägs in. Det ska vara så rättvist som möjligt. Och även om vi har 20 platser till prisutdelningen är det en del knåp och pyssel. Men det brukar gå, säger Michael.
Nobelfesten i Stadshuset 10 december 2004.Bild: Henrik Montgomery/Scanpix
Släktföreningen Nobel har dock endast sex platser till banketten på kvällen. Ordföranden går dock utanför kvoten med två platser – totalt alltså åtta platser.
Men Nobel-släktingarna som inte får vara med i rampljuset i Blå Hallen får ändå känna en doft av festen.
Michael Nobel förklarar:
– Samtidigt som Nobel-banketten har släktföreningen en middag i Stadshusets källare. Det är en typ av julbord. Alla släktens medlemmar är bjudna. Och det brukar vara mycket trevligt.
Och de 14 som inte får vara med bland kungligheter, kändisar och pristagare får en liten bonus: de får senare på kvällen vara med i dansen i Gyllene salen.
– Men då får de förstås byta om till högtidsdräkt, påpekar Michael. Annars kan de ju tas för kypare…
Så avslöjas att det just nu planeras för ytterligare en Nobel-utmärkelse.
Det handlar om ett pris som Ludvig Nobel delade ut tre gånger i Ryssland innan Alfred Nobel skapade sitt Nobelpris. Nu vill släktföreningen Nobel återupprätta denna ceremoni.
Peter Nobel berättar:
– Vi planlägger detta just nu och är inne i en projekteringsfas. Tanken är att det ska kallas för Ludvig Nobel Award. Stiftelsen kommer att ha sitt säte i Sverige eller Schweiz. Utdelningsceremonien kommer kanske att bli i Sverige. Och det finns stora sponsorer inblandade.
– Utmärkelsen ska delas ut till dem som gör betydande insatser inom energiområdet och som får miljömässiga positiva konsekvenser.
Som ni förstår finns det anledning att återkomma till släkten Nobel, som härstammar från Östra Nöbbelöv i nuvarande Simrishamns kommun, Skåne.
Läs mer:
Alfred Nobel och hans rötter
Alla är de släkt med Nobel
Nobelpris för miljoner
Föreningen vårdar släkten Nobel
Bröderna Nobel i Baku hemsida
Fakta

Alfred Nobel

Alfred Nobel föddes på Norrlandsgatan 11 i Stockholm den 21 oktober 1833. Han dog i San Remo, Italien, den 10 december 1896. Han var vetenskapsman, kemist, uppfinnare och industriman.

Alfred Nobel startade under sin livstid fabriker och laboratorier på över 90 olika platser i 20 olika länder. Han tog patent på 355 av sina uppfinningar, bland annat dynamit (år 1867).

Alfred Nobel donerade via sitt testamente 31 miljoner kronor till Nobelstiftelsen, som förvaltar pengarna och ser till att förmögenheten växer. Sedan 1901 delas det ut fem pris; i fysik, kemi, medicin och litteratur samt ett fredspris.

Gå till toppen