Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Svenska sopraner sprider stjärnglans

Den riktigt stora stjärnan har i årtionden varit Birgit Nilsson. Men hennes arv förvaltas väl av en ny generation operasångerskor. De svenska namnen duggar tätt i operaprogrammen från världsscener som Metropolitan i New York.

Precis som nordamerikanska hockeyligan NHL är den internationella operascenen full av svenska stjärnor. Nina Stemmes Wagnertolkningar har fått världsrykte. Katarina Dalayman fick senast i julas den amerikanska publiken att jubla över hennes "Wozzeck"-tolkning. Erika Sunnegårdh har kontrakterats av Metropolitan, New York. Anna Larsson tog hem årets enda svenska nominering till prestigefyllda Grammy-galan i USA, för en inspelning av Richard Strauss. Annalena Persson pendlar mellan Stockholm, Paris och London. Ann Sofie von Otters framgångar har vi vid det här laget vant oss vid.

— Vi har en obruten linje av starka svenska sopraner, ända från slutet av 1800-talet och fram till i dag. Just nu är det om inte all time high så i alla fall ovanligt starkt. Jag kan lätt räkna upp 30-40 internationella svenska namn och kvinnorna är extremt dominerande bland dem, säger Torbjörn Eriksson, presschef på Operan i Stockholm.
Walesiske världsstjärnan Bryn Terfel är en av de som hyllar de svenska sångerskorna. Under sitt senaste Sverigebesök sjöng han med Nina Stemme. Tidigare har han sjungit med Katarina Dalayman i Wagners "Ringen" och härnäst väntar "Den flygande holländaren" med Annalena Persson.

— De är otroliga. Jag tror att Sverige är väldigt likt mitt hemland. Det finns en fantastisk körtradition och det föder en mängd sångtalanger, sade Bryn Terfel i samband med sin konsert i Stockholm.

Torbjörn Eriksson håller inte riktigt med. Körtraditionen är tveeggad, röstidealet är ett helt annat än vad som krävs av den dramatiska sopranen. Italienska körer är mycket mer opera och vibrato än exempelvis den svenska radiokörens raka, slimmade toner, menar han.

Inte heller hovsångerskan Berit Lindholm tycker att körteorin håller som förklaring till den mångåriga linjen av svenska operastjärnor. Körerna föder inga Wagnersångerskor.

— Körtraditionen har snarare stått i vägen, hindrat svenskorna från att få mörka, stiliga, fulla röster. De som utvecklas från körklangen får du en röst som ligger väldigt högt.

Precis som flera av dagens stjärnor sjöng Berit Lindholm mycket Wagner och hon blev snabbt upplockad till de internationella scenerna.
Jenny Lind förklarade på sin tid det svenska operaundret med att de svenska rösterna var som tall och skog, de andas frisk luft. Birgit Nilssons svar på frågan om vad som krävs för att bli en bra sångerska kan också ge en ledtråd: "Bra skor." Att stå bekvämt är viktigt. Utöver skovalet handlar det om vikten av att vara jordnära och stå fast i sin övertygelse - en tolkning som passade bra in på Birgit Nilsson, men också på många av dagens svenska sångerskor.

Andra förklaringar till framgångarna för våra operasångerskor är en bra operahögskola med gott rykte och det svenska språket, som ligger nära Wagners tyska. Men också inom italiensk opera, som exempelvis Puccini, har svenskorna tagit plats. Ingen gjorde lika många "Turandot" som Wagnersångerskan Birgit Nilsson.

Men den svenske mannen på den internationella operascenen, var är han? Enskilda stjärnor lyser, som Peter Mattei, Håkan Hagegård och Tito Beltran. Men mer än så är det knappast.

— En skribent i DN skrev att den svenske mannen sjunger när han är på party. Kanske blir de popsångare i stället. Tommy Nilsson eller Tommy Körberg hade kunnat bli bra operasångare, därmed inte sagt att musikal är sämre än opera, säger Operans Torbjörn Eriksson.

Berit Lindholm saknar både svenska tenorer och basar, men ser samtidigt bra operasångare som hållit sig på hemmaplan.

— Det fatala är att om man håller sig hemma blir lyskraften inte den samma. Man ska belysas med utländska lampor för att bli riktigt stor här hemma. Karl-Magnus Fredriksson är ett exempel på det.

Elin Viksten/TT Spektra

elin.viksten@ttspektra.se

De nya svenska sångfåglarna

+ Nina Stemme, världsstjärna som i somras sjöng Isolde i Bayreuth. I februari står hon på scen tillsammans med Katarina Dalayman i Wagners "Valkyrian" på Kungliga operan. Hennes första stora roll var på Göteborgsoperan 1995 - publiken grät när hon sjöng "Längtans aria" i "Madame Butterfly".

+ Erika Sunnegårdh utbildade sig vid amerikanska skolor. I Sverige har hon hyllats för sin "Turandot". Hon är i dag kontrakterad av Metropolitan i New York.

+ Katarina Dalayman sjunger Brünnhilde i Wagners "Valkyrian" på Operan i februari. Hovsångerska och återkommande gästsolist på Metropolitan.

+ Anna Larsson, en av världens ledande altsångerskor. Har sjungit mycket Wagner men också soloframträdanden med Londons filharmoniska orkester, New York-filharmonikerna med flera.

+ Annalena Persson debuterade som Sieglinde i Wagners "Valkyrian" på Göteborgsoperan 2004. Sedan dess har hon sjungit i bland annat Paris och Schweiz. I vår turnerar hon med Bryn Terfel och Welsh National Opera.

+ Malena Ernman, internationellt etablerad mezzosopran.

Namn på uppgång:

+ Malin Hartelius från Växjö, har studerat i Schweiz och gjorde karriär utomlands direkt utan att ha sjungit på de stora scenerna i Sverige.

+ Gisela Stille har studerat vid operaakademien i Köpenhamn och gör till hösten huvudrollen i Elvis Costellos nyskrivna Jenny Lind-opera.

+ Lisa Larsson har sjungit mycket på Operan i Zürich, men också i Milano, Genève, Lissabon, Paris, London, Wien och Basel.

+ Susanna Andersson från Helsingborg, avslutade studier i London förra året och har gjort flera framträdanden där. I vår väntar Nürnberg.
Gå till toppen