Släktforskning

Kunglig historia som tystades ned

Släktforskning. Familjen Ramberg Gun Björklund, Båstad
Gun Björklund, Båstad, visar upp en gammal kolteckning. Den kan föreställa Elsa Trana, mor till Johannes Jönsson. Foto: MATS ROSLUND
Gustaf Ramberg och hans syskon bar på en hemlighet. Ingen fick säga något om att de hade kungligt blod i ådrorna…
Många har hört av sig och vill veta mer om konstnären Gustaf Ramberg (1865-1916) och hans släkt.
En av dem som håller reda på alla namn och historier är Gun Björklund i Båstad. Hennes mormor var nämligen syster till Gustaf Ramberg.
Det visar sig att Gun Björklund har många av släktens äldre fotografier, en hel del värdefulla papper – och en avskrift ur en gammal släktbibel.
Här finns sanningen om Gustaf Rambergs släkt.
Men det är inte alltid som man tror.
– Jag har hört att hans far var resultatet av ett kungligt snedsteg, säger Gun Björklund. Det talades mycket om det förr. Men det var en stor skandal och vi fick egentligen ingenting veta. Det skulle tystas ned.
Släktforskning. Familjen Ramberg Systrarna, barn till Johannes Jönsson Ordningen stämmer inte. Elsa Friström, Anna Granberg, Gustafa Jonsson, Mia Osberg, Ester Silfversparre, Gerda Nordling och Hanna Ahlborn.
Sju systrar med spännande levnadsöden, från vänster: Gustava Jonsson, Anna Granberg, Elsa Friström, Ester Silfversparre, Gerda Nordling, Hanna Ahlborn och Mia Osberg.
Gun Björklund minns att Gustaf Rambergs sju systrar ofta satt och talade om detta med varandra. De stängde dörren om sig och trodde kanske att ingen hörde vad de sa.
– Jag har snappat upp en del, kanske mer än de flesta, säger Gun Björklund. Men man fick ju ingenting säga. Man talade inte om sådant. Systrarna var så sammangaddade. Det kungliga skulle hållas hemligt. Tänk om det kom ut till allmänhetens kännedom – vilken jätteskandal! Så tänkte de.
Ja, kanske var det därför som Gustaf Ramberg under en parad vid regementet gjorde en alldeles egen trumpetfanfar för kung Oskar II. Var det en salut för släktbanden?
Släktforskning. Familjen Ramberg Elina och Johannes Jönsson
Elina Andersdotter och Johannes Jönsson fick ett bra liv i Helsingborg, där Johannes var stadsträdgårdsmästare. Foto 1863.
I den gamla familjebibeln står det att Gustaf Rambergs far Johannes Jönsson var född den 19/6 1837 i Össjö församling (utanför Ängelholm). Modern hette Elsa Christina Trana. Det är också antecknat ett namn på fadern: Jöns Jonsson Brandt, men att han dog redan 1838. Elsa Trana avled i Helsingborg 1868.
Gun Björklund säger att hon informerats om att Elsa Trana bodde i ett torp på Össjö gård, att det var fattigt och att Elsa Trana bodde här tillsammans med en skomakare. Torpet var ett korsvirkeshus nära kyrkan.
Men sanningen om Johannes Jönsson och hans anor är kanske en annan:
– Att det var kung Carl XIV Johan som är far, säger Gun Björklund. Jag tror mer på det. Så har jag i varje fall hört historien. Att Jöns Jonsson Brandt antecknades var nog bara för att det skulle stå ett namn.
Släktforskning. Familjen Ramberg Gun Björklund, Båstad
Gun Björklund – här med en målning av Johannes Jönssons hustru Elina.
Foto: MATS ROSLUND
Ja, en titt i födelseboken för Össjö stärker den teorin. Den 19/6 1837 finns det inskrivet: Johannes, oäkta gossebarn. Moder: pigan Elsa Trana, 40 år gammal.
Gun Björklund säger:
– Jag minns en gång när ”moster Hanna” var på besök hos min mamma, som frågade: ”berätta om det där med kungen!” Men något mer sagt om den saken blev det inte.
Och tittar man på fotografier av Johannes Jönsson och kung Oskar II (1829-1907) är likheten slående. Oskar II var son till Oskar I (1799-1859) och barnbarn till Carl XIV Johan (1763-1844).
Släktforskning. Familjen Ramberg Johannes Jönsson
Johannes Jönsson (1837-1921).
Kung Oskar II (1829-1907).
Och trots att Johannes Jönsson föddes som oäkta fick han ett bra och rikt liv. Den gamla släktbibeln berättar bland annat att han som ung arbetade som trädgårdspojke. Därefter blev han underträdgårdsmästare på Wrams Gunnarstorp.
1860 gifte han sig med Elina Andersdotter (f. 1838) från Skillinge, Munka Ljungby. Hennes föräldrar var nämndeman Anders Nilsson och Pernilla Nilsdotter.
Johannes Jönsson arrenderade Bäckagården i Kärreberga, Åstorp. Och redan som 25-åring, 1863, utsågs han till stadsträdgårdsmästare i Helsingborg.
Det är också nu som Johannes Jönsson börjar bygga sitt fastighetsimperium. Han köper Adolfsberg och Gustafslund. Han bildar J. Jönsson Fastighetsaktiebolag, där han även står som vd.
Han skötte den förlagda remontdepån (hästuppfödning) vid Gustafslund och var i många år leverantör till de skånska kavalleriregementena.
Släktforskning. Familjen Ramberg Systrarna, barn till Johannes Jönsson. Främre raden fr.v. Elsa Friström, Anna Granberg, Gustafa Jonsson och Mia Osberg. Bakre raden fr.v. Ester Silfversparre, Gerda Nordling och Hanna Ahlborn
Sju systrar med spännande levnadsöden, bakre raden från vänster: Ester Silfversparre, Gerda Nordling och Hanna Ahlborn. Främre raden från vänster: Elsa Friström, Anna Granberg, Gustava Jonsson och Mia Osberg.
1908 köpte han Västra Ramlösa nr 4, som då bestod av tre bostadslängor. Han gav gården namnet Gamlegård. Här bodde han sedan fram till sin död 1921.
I sitt innehållsrika liv hade Johannes Jönsson även ett flertal förtroendeposter i Helsingborg. Han var ledamot av kommunalnämnden och skolnämnden samt medlem över Helsingborgs kyrkor, kyrkogårdar och prästgård. Johannes Jönsson var även nämndeman i över 30 år, styrelseledamot i Helsingborgs Nya Sparbank och i Helsingborgs pantbank.
Han erhöll 1910 titeln häradsdomare.
– När Johannes och Elina Jönsson firade guldbröllop dekorerades middagsbordet med förgyllda sädesslag, berättar Gun Björklund.
Släktforskning. Familjen Ramberg Gustaf Ramberg
Gustaf Ramberg (1865-1916),
son till Johannes Jönsson och känd konstnär.
Gustaf Ramberg hade tio syskon. Sju systrar blev alla på sitt sätt kända profiler i bygden.
– Släkten höll ihop och umgicks mycket, säger Gun Björklund. Mina föräldrar berättade om släktens slädpartier där man sammanstrålade på Stortorget i Helsingborg med hästar och fackelförsedda slädar – färden gick sedan till Råå Wärdshus där festmiddag intogs.
– Men alla systrarna var ganska högfärdiga och klarade sig ju bra på de egendomar de efterhand fick ta över efter sin far.
Något om Gustaf Rambergs sju systrar:
Den som var mest känd är Gerda Nordling (1875-1942), som på sin tid också var en mycket uppskattad konstnär. Många har sagt att hon faktiskt var ett strå vassare än sin bror Gustaf Ramberg. Hon var mycket framgångsrik och mångsidig, var grafiker, målarinna, tecknare och konsthantverkare. Gerda Nordling hade utbildat sig på Konsthögskolan i Stockholm och gjorde på 1920-talet resor till Frankrike, Tyskland, Italien och Schweiz. Hon hade flera utställningar, bland annat i New York (svensk grafik) och på Waldemarsudde. Hon var representerad på museer i Paris, Wien, Rom, Köpenhamn och Bryssel.
Efter Gerda Nordlings död 1942 anordnades en minnesutställning i Helsingborg.
Gerda Nordling var gift med författaren Johan Nordling, som var chef för kvinnotidningen Idun. Paret bodde omväxlande i Stockholm och på Gamlegård i Helsingborg.
Släktforskning. Familjen Ramberg Gun Björklund, Båstad
Gun Björklund, Båstad. Foto: MATS ROSLUND
En annan känd syster till Gustaf Ramberg var Ester Silfversparre (1877-1971). Hon var i 13 år ordförande i Röda korsets Luggudekrets. I södra Sverige hade hon hand om den stora klädinsamlingen för krigsfångar i Sibirien under första världskriget. Hon ägnade sig också mycket åt hembygdsforskning.
Ester var gift med agronom Oskar Silfversparre, som var inspektor på Gustafslund 1906 där de träffades. Paret bodde under en tid i Välluvs prästgård där skalden Birger Sjöberg var en ofta sedd gäst. En tid före Oskar Silfversparres död 1943 bodde paret på Gåsebäcks slott. Som änka bodde Ester Silfversparre på Gamlegården i Ramlösa.
Oskar och Ester Silfversparres dotter Brita Edfelt var gift med ledamoten i Svenska Akademien Johannes Edfelt (1904-1997).
Gustava Jonsson (f. 1863) var gift med Bengt Jonsson på Välluvs prästgård och hade flera barn. Hon kallades kort och gott för ”Stava”.
Anna Granberg (f. 1867) var gift med stadsträdgårdsmästare Åke Harry Granberg i Landskrona.
Elsa Friström (1870-1949) var gift med Adolf Friström, som var innehavare till Mörarps Gästgifvaregård. Elsa blev dock änka redan 1915. Paret hade fem döttrar och en son. Elsa är bland annat mormor till Gun Björklund i Båstad. Förnamnet Elsa har följt med i samtliga generationer – ända från Elsa Tranas tid.
Mia Osberg (1873-1942) var gift med Sten Osberg, som var anställd inom polisen. Paret bodde under en tid i Johannesburg, Sydafrika. En dotter, Zaima, var gift med Arvid Rösel, överingenjör på Elektromekano i Helsingborg.
Hanna Ahlborn (1879-1967) var gift med länsman Emil Ahlborn. Hon blev änka 1940 och bodde på Trädgårdsgatan i Helsingborg. Paret hade tre barn. En son, Östen Ahlborn (1904-1984) var tandläkare på Råå.
Gustaf Rambergs bröder? Ja, två dog unga. Det var Nils Jönsson (f. 1868) som fick ta över gården på Adolfsberg och en del andra gårdar efter fadern.
Själv har Gun Björklund haft eget företag i kläddesign. Gun och maken Gunnar har bland annat bott i Brasilien och Norge. Gun har varit ordförande för SWEA-Örestad. SWEA är en global förening för svenska kvinnor i utlandet och har 8 000 medlemmar.
Gun och Gunnar Björklund har tre barn och 13 barnbarn.
Ja, historien om Gustaf Rambergs släkt lever vidare. När vi kommer på besök har det just anlänt ett brev från Kulturmagasinet i Helsingborg. Det är sju A4-sidor som beskriver vilka konstverk som finns av Gustaf Ramberg och Gerda Nordling. Det är en imponerande samling.
– Här finns ju stora möjligheter till en utställning, säger Gun Björklund. Bland annat skulle man ju kunna visa oljemålningen med Johannes Jönsson, målad av Gustaf Ramberg.
Läs mer:
Från cowboy till hyllad konstnär (2005)
Kastanjegården fylld av historia (2005)
Historien om altartavlorna i Raus (2005)
Kunglig historia som tystades ner (2006)
Släktforskning Helsingborgs Dagblad
Gå till toppen