Nyheter

Kvinnor i Skandinavien stressar mest

Deltid är en kvinnofälla, heltid kan bli en stressfälla. Var så god och välj mellan pest och kolera. Kvinnor i de skandinaviska länderma stressar mer och slits mer mellan kraven från arbete och familj än i andra europeiska länder.

Bild: MARTIN HEDÈN
I Sverige förvärvsarbetar både kvinnor och män och så har det varit ganska länge nu. Fler kvinnor jobbar heltid och fler, både män och kvinnor, har större inflytande över sina arbetstider. Så bra, då delar vi väl mer och mer lika på hushållsarbetet?

— Alla, både män och kvinnor, är väldigt överens om att så borde det vara. Men så är det inte, säger Mikael Nordenmark som är forskare på arbetslivsinstitutet i Östersund.
Hans undersökningar visar att kvinnor fortfarande gör två tredjedelar av allt arbete i hemmet och hur mycket kvinnan respektive mannen jobbar har inte så stor betydelse för fördelningen.
Detta har sitt pris. Skandinaviska kvinnor stressar mer och slits av svårigheten att balansera kraven från arbete och familj.

— I Sverige uppger både kvinnor och män oftare att det är problem att få arbete och familj att gå ihop. Dessutom har man mer meningsskiljaktigheter när det gäller fördelningen av hemarbetet, säger Mikael Nordenmark.

Forskare har i ett internationellt nätverk intervjuat människor i olika länder för att undersöka hur man får vardagen att fungera. Mikael Nordenmark har sedan jämfört länder med en mer traditionell syn på könsroller, Tyskland, Schweiz och Österrike, med de skandinaviska länderna där kvinnorna har en stark ställning på arbetsmarknaden.

Hans slutsats är att kvinnorna är mer stressade i Sverige, Norge och Danmark än i de länder som har en mer traditionell familjepolitik. Rollkonflikten är särskilt tydlig i Sverige.
När barnen kommer är det oftast kvinnorna som går ner i arbetstid. Mikael Nordenmark har intervjuat par där båda fortsatt att jobba heltid med små barn.

— Kvinnorna ifrågasätter sin arbetstid och funderar på att gå ner i tid mycket mer än vad männen gör. Bland dem som försöker bryta traditionella mönster finns det ändå i tankarna.

Mer än var tredje heltidsarbetande kvinna i hans undersökning funderade på att minska sin arbetstid, medan bara tio procent av männen gjorde det.
Kanske beror det på hur hushållsarbetet fördelas. Enligt Mikael Nordenmark ser det ut så här i genomsnitt: Jobbar båda lika mycket gör kvinnan mest. Jobbar hon deltid och han är arbetslös gör hon fortfarande mest. Först när hon jobbar heltid och han är arbetslös delar de lika.

— Det ska till mycket innan det sker någon förändring av ansvarsfördelningen i hemmet. För att få det någorlunda jämlikt måste kvinnor jobba relativt mycket på arbetsmarknaden.
Kvinnor gör lite mindre hushållsarbete nu än tidigare, men männen gör inte mer. Det städas helt enkelt inte lika mycket längre i Sverige.

Att kvinnor drar ett tungt lass syns i försäkringskassans statistik. Ohälsotalet är betydligt högre för kvinnor än för män. Men att gå tillbaka till ett samhälle där kvinnorna har en svagare ställning på arbetsmarknaden är ingen lösning. I ett sådant samhälle förlorar kvinnor makt och inflytande.

— Jämställdhet är en nödvändighet för att människor ska kunna påverka sina egna liv och samhället. Det är en självklarhet, menar Mikael Nordenmark.
Han tycker att man måste diskutera konkreta lösningar, att bara påverka attityder fungerar inte när alla redan tycker på ungefär samma sätt.

— Det är ett problem för både kvinnor och män i Sverige i dag. Man måste hitta lösningar och anpassa arbetslivet så att man kan ta ett aktivt ansvar för både arbete och familj, säger Mikael Nordenmark som tycker att en individuell föräldraförsäkring, där mamman och pappan delar lika, vore en bra start.



Mer flexibla arbetstider är något som många arbetsgivare satsar på. Förhoppningen är att friare arbetstider ska göra det lättare att förena arbete och familj och underlätta för kvinnor att jobba heltid istället för deltid.

— Många ser flexibla arbetstider som en mirakelkur för att få ihop arbete och familj, men när det gäller fördelningen av hushållsarbetet har det ingen påverkan alls, säger Anne Grönlund.
Hon är sociolog från Umeå universitet och har doktorerat på flexibla arbetstider. Hennes slutsats är att det är först när kvinnans arbetsvecka är mer än tio timmar längre än mannens som det överhuvudtaget sker någon omfördelning av hemarbetet.

Men Anne Grönlund poängterar att man kan uppleva andra vinster med flexibel arbetstid. Mer tid med barnen, större frihet, till exempel. Hon har också undersökt om flexibla arbetstider påverkar hur människor upplever konflikten mellan arbete och familj.

— För dem som har en viss begränsad flexibilitet så finns det en liten tendens till att det har en positiv betydelse. Men för dem som har väldigt fria arbetstider är det snarare tvärtom.
Vad beror det på då? Anne Grönlund menar att man aldrig får något gratis, med mycket fria arbetstider ökar också kraven på motprestation, arbetsgivaren vill ha mer i gengäld och risken finns att man aldrig känner sig riktigt ledig.

— Varken en förkortad arbetstid eller mer flexibla arbetstider är patentlösningar för att nå ökad jämställdhet. Därmed inte sagt att vi inte ska ha det. Det kan vara bra på andra sätt.
Anne Grönlund efterlyser istället grundläggande förändringar i kvinnor och mäns arbetsvillkor, i löner och karriärmöjligheter och i attityder till vad som är kvinnligt respektive manligt.

— Sverige utmärker sig genom att kvinnor jobbar som män och har gjort så ganska länge, men ändå tar huvudansvaret för hemmet. Det är en stressfälla, säger Anne Grönlund.

KVINNOR I ARBETSLIVET

De vanligaste yrkesgrupperna för kvinnor är i tur och ordning: Vård- och omsorgspersonal, försäljare-sysselsatta inom detaljhandel-demonstratörer, kontorspersonal.

De vanligaste yrkesgrupperna för män är: ingenjörer och tekniker, säljare-inköpare-mäklare och liknande, fordonsförare.
I Sverige arbetar både kvinnor och män. Andelen i arbetslivet i åldern 20 till 64 år är 79 procent för kvinnor och 84 procent för män. Ungefär en tredjedel av kvinnorna arbetar deltid medan motsvarande siffra för män är knappt tio procent.
Allt fler får möjlighet att själv påverka sina arbetstider. 1993 uppgav 47 procent av kvinnorna och 59 procent av männen och att de hade möjlighet att inom vissa gränser bestämma sin arbetstid. Antingen genom flextid eller på annat sätt relativt fria arbetstider.

2003 svarade 60 procent av kvinnorna och 67 procent av männen ja på samma fråga
Medelinkomsten i Sverige för personer 20 år och äldre var inkomståret 2004 181 042 kronor för kvinnor och 252 457 kronor för män.
Av riksdagens ledamöter är 45 procent kvinnor, 55 procent män. Andelen kvinnliga chefer inom privat sektor är 19 procent, 81 procent är män.
Kvinnor är sjukare än män. Försäkringskassans ohälsotal är 49,8 för kvinnor och 33,0 för män. (Ohälsotalet mäter antalet dagar med sjukpenning, sjukersättning eller rehabiliteringsersättning)

63 procent av de långtidssjukskrivna i Skåne är kvinnor. Nästan dubbelt så många kvinnor som män är sjukskriva på grund av reaktioner på stress.
Av det totala antalet föräldradagar som togs ut i Skåne förra året stod papporna bara för 17,5 procent.
Källa: SCB och försäkringskassan
Gå till toppen