Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Klippan

Ekokommunen Klippan slopar giftförbud?

Ogräs på trottoarer och gator kan göra Klippan, ekokommun sedan 1987, till försöksområde för kemiska bekämpningsmedel.

Sedan 1987 är Klippan en av landets ekokommuner. All användning av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden på kommunal mark. Enda undantaget är vid bekämpning av den giftiga jättelokan.

Nu funderar politiker och tjänstemän på att luckra upp förbudet. Detta för att få bort ogräs på gator och torg i Klippan och Ljungbyhed. Kontakter har tagits med Lantbruksuniversitet i Alnarp. Universitetet är intresserat av försök i Klippan.

Det skulle innebära användning av gifter trots nuvarande förbudet.
Kommunens miljöchef Birgitta Johansson Sternerup motsätter sig detta.

- Även om det medför högre kostnader är det inget vi vill ha ut i kretsloppet.

Kan Klippan vara ekokommun och samtidigt använda kemiska bekämpningsmedel?

- Vi ska arbeta för hållbar utveckling och följa miljömålen. Det rimmar ju inte med kemisk bekämpning.
Miljö- och byggnämnden skjuter hela frågan till kommunstyrelsen. I nämnden är Kent Lodesjö (s) ensam om att markera för förbudslinjen.

- Har vi en gång sagt att Klippan ska vara en ekokommun ska vi också vara det. Åtminstone tills kommunfullmäktige beslutar något annat.

- Släpper vi in Alnarp släpper vi också in giftiga ämnen. De kan göra försöken nere i Alnarp.
Kommunfullmäktige satte redan 1987 stopp för bekämpningsmedel på kommunal mark. Men pengar för dyrare giftfri ogräsbekämpning har inte följt med. Under många år har det klagats över att det inte ser för vackert ut på åtskilliga platser i kommunen. Om man inte gillar högt växande gräs på trottoarer och annat ogräs.

- Det allmänna intrycket är väl inte för gott, säger Nils-Olof Carlsson, chef för tekniska kontoret.

Det är han som tagit ini-tiativet till debatten för att försvara sina gatu- och parkarbetare.

- Det är ett ständigt bombardemang på vår personal.

Manuella och mekaniska metoder, bränning med gasol och annat som prövats räcker inte för att komma åt roten till det onda, är Nils-Olof Carlssons bedömning. Rötterna blir kvar, växer upp och förstör bland annat asfaltbeläggning.

Han tycker att man måste väga ekonomi och ekologi mot varandra. För utan kraftigt ökade personella resurser ser han inte en möjlighet att hålla ogräset i schack.

Har du räknat på hur många fler anställda det behövs?

- Sätter man inte tjugo man på sommaren kanske man skulle kunna klara det. Men det är ju orealistiskt. och tar inte kål på problemet, ogräsets rotsystem.
Kommunen betalar via tekniska kontoret uppåt tio miljoner kronor för att lantbrukare inte ska använda bland annat bekämpningsmedel vid kommunens vattentäkter. Samtidigt som han förespråkar bekämpningsmedel i tätorterna.

- Det kan tyckas paradoxalt men min uppgift är att föra fram synpunkterna, politikerna bestämmer.
Kommunalrådet Bengt Svensson (m) ser det självklart att pröva tillgängliga metoder för ogräsbekämpning.

- Jag förstår ju att det är en image-fråga också. Men vi måste våga ställa professionella metoder mot image, och inse att alla modeller har negativ miljöpåverkan.

Kommunfullmäktige har sista ordet.
Gå till toppen