Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Den afrikanska oxgrodan är näst största grodarten

Susanna Rosén har älskat grodor ända sedan hon var barn. Som vuxen läste hon zoologi och behöll intresset. Så när hon hittade en liten afrikansk oxgroda i en zoobutik kunde hon helt enkelt inte motstå den lilla vackra varelsen, utan köpte med sig den hem. Det var tjugo år sedan.

Jag vet inte vad man förväntar sig att se i ett upplyst terrarium hemma hos en vän. Något, enligt min ryggradsinstinkt äckligt, kanske. En majsorm eller en liten ödla. Hur som helst inte en enorm jättegroda som just gjort ett magplask ner i den gratängform som tjänar som badkar i terrariet. Det är i alla fall vad som finns i terrariet hemma hos zoologen och journalisten Susanna Rosén.

- Jag har ju alltid älskat grodor. Som barn gick jag och samlade grodor i diken. Jag tycker att de är så vackra, säger Susanna som bland annat studerat sexuell selektion hos grodor i Australien.
Visst kan man ha olika smak, intressen och husdjur också för all del. Men afrikanska oxgrodor som sällskapsdjur tillhör ju inte vardagligheterna. Och definitivt inte en som vårdats - och vuxit - i 20 år!

När Susanna Rosén köpte den afrikanska oxgrodan Pyxi för 20 år sedan var hon en liten och söt groda av en femkronas storlek. I dag är hon stor som ett mjölkpaket.

- Jag visste ju att hon skulle kunna bli stor, men sedan vet man aldrig om man lyckas. Jag har haft andra arter också tidigare som inte blivit så långlivade, berättar Susanna med något nästan kärleksfullt i rösten.

- Pyxi betyder väldigt mycket. Hon är ju en familjemedlem numera. Hon fanns i familjen redan före barnen, skrattar Susanna.

Och för barnen som numera är tonåringar är det ju helt normalt att ha en stor groda som sällskap, och har aldrig funderat så mycket på det.

- Men nu börjar de få kompisar som tycker att det är spännande att titta på grodan.

Inget kramdjur
Något kramdjur är dock Pyxi inte. Den afrikanska oxgrodan är en av få grodarter som försett sig med vassa tänder och även ett lite aggressivt kynnelag. Susanna säger sig dock aldrig ha märkt något aggressivt hos just Pyxi. Men när maten ska fram tar hon numera det säkra före det osäkra.

- Jag matar henne med en tång för säkerhets skull. Hennes tänder skulle nog kunna ge ganska allvarliga bett, gissar Susanna.

Mestadels består måltiderna av frysta, men upptinade möss, som Susanna köper i zoobutiken.

- Som liten åt hon mjölmask och senare levande musungar. Men det är trevligare att mata henne med frysta möss. Ibland ger jag henne daggmask också, men mössen innehåller allt en groda behöver i näringsväg.
Grodor äter annars allt som rör sig, och därför har det heller aldrig varit aktuellt att skaffa en kompis till Pyxi. Att Pyxi blivit så gammal tror Susanna Rosén delvis beror på att hon inte ger henne för mycket mat.

- Då rusar man systemet.

Hur man sköter en afrikansk oxgroda finns dock inga böcker om, och inte ens forskarna vet exakt hur de lever. I det vilda gräver de ner sig i marken när det är torrperioder och kommer upp ur marken igen i regn. Därför har Susanna ordnat med ett bottenmaterial som Pyxi kan gräva ner sig i, och i perioder går hon också i dvala. Då får hon dessutom som ett extra skinn utanpå den annars olivgröna ryggen och den gulgröna magen.

- Då får hon ligga ett tag och sen lägger jag henne i ett ljummet bad för att hon ska vakna upp igen. Det finns liksom inga manualer för hur man ska göra, så jag får gå på känn.
Den afrikanska oxgrodan är den näst största grodarten i världen. Hanarna kan väga uppemot två kilo och bli 24 centimeter långa. Hanarna kväker högt och är därför betydligt otrevligare att hålla som sällskapsdjur. Honornas maxlängd är ungefär hälften, så Pyxi lär nu ha nått fullvuxen och maximal storlek.

- Hur gamla de kan bli är det egentligen ingen som vet, men hon kan mycket väl vara en rekordgroda.

Anna Lefvert/TT Spektra

anna.lefvert@ttspektra.se
Gå till toppen