Det började med ett inlägg på hd.se från signaturen Rikssvensk: "Jag var med familjen i Helsingborg i somras, en stad att minnas, men vad svårt det var med dialekten. Barnen våndades och riste på huvudet så fort de hörde dialekten. Kan inte skolorna i staden förädla språket? Vi skriver dock 2006, cirka 350 år efter integrationen." Ord och inga visor. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.