Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Himma

Pärlplattorna har blivit vuxenkonst

Från pärlplattor till grytlappar, mosaik, illustrationer, fotografier och belysning. Textilkonstnärinnan och designern Cilla Ramneks värld är färgstark, lustfylld och egen.

- Vissa som ser mitt arbete associerar till barnmiljöer. Det är okej, men jag vill helst hänga dem på riksdagen, säger hon om de stora inramade pärlplattorna som lyser mot den mönstrade tapeten.

- Jag gillar att leka med genrekrockar och skapa spänningar mellan olika miljöer.

Vi är på Studio Laila, Cilla Ramnek och illustratören Carl Fredrik Holtermanns butik, galleri och arbetslokal i Stockholm. Cilla Ramnek håller på att dra igång vad som ska bli ett intensivt år med utställningar både på Rättviks konsthall och på Svenska kulturinstitutet i Paris, ett bokprojekt om svenska rum och lanseringen av tolv mönster som hon gjort för Ikea.

- Jag tilltalas av att jobba brett, säger hon.
Cilla Ramnek, gick ut Konstfacks textillinje 1990. Som barn ritade hon mycket och skapade med de tygbitar hon kom över. I dag säger hon sig jobba förvånansvärt lite med tyg för att vara textilkonstnärinna - men det mesta hon gör har ett "textilt uttryck", säger hon.

- Jag vänder på det och gör grytlappar i pärlor i stället. Jag jobbar nästan alltid med triviala material som inte är så värderade.

Åren efter Konstfack jobbade hon intensivt, men inte så utåtriktat. När hon skulle göra sin första utställning 1999 märkte hon att hon smet från jobbet i ateljén och i stället sökte sig hem, till barnens pärlor.

- Pärlplattorna blev större och större. Till slut förstod jag att det var de som var själva utställningen, berättar hon.

De distinkt mönstrade tavlorna väckte stor uppmärksamhet. Efter utställningen visades de på Svenskt Tenn i en installation med en av Josef Franks blommiga soffor. 2001 ställdes de ut på Swedish Style i Tokyo (där 100 pärlplattor hängdes i en lång linje efter varandra). Nu arbetar Cilla Ramnek med ännu större, mer komplexa pärlplattor i formatet 1,60 gånger 1,60 meter.
De senaste åren har hon också gjort en rad utställningar, stylat bilder och gjort privata och offentliga uppdrag. Hennes mosaikmönster pryder en 15 meter hög vägg på beteendevetenskapliga institutionen på Umeå universitet. Hon har gjort ett fantasieggande mosaikgolv på restaurang Saturnus i Stockholm. En krog intill pryds av en väggmålning med broderitema (tänk målade korsstygn), signerad Cilla Ramnek. Hon har också ställt ut i Stockholms tunnelbana, gjort tre böcker (Ett eget rum, Sticka och virka samt Väskor) och arbetar nu som bäst med en vägginstallation för Danderyds sjukhus.

- Jag tycker om orena färgskalor - att blanda varmt och kallt, rent och smutsigt, snällt och styggt, säger hon.
Till skillnad från många kollegor ritar Cilla Ramnek inte i datorn. Hon skapar sina mönster direkt på papper och jobbar i princip alltid. Finns inte ett skissblock i närheten så ritar hon på kvitton, gamla tidningar eller påsar - samtidigt som hon fikar eller tittar på tv.

- Nu när de flesta kan jobba digitalt faller glamouren kring datorerna. De senaste åren har vi sett många petiga, handritade mönster, påpekar hon.

- Själv vill jag gärna bevara de tumavtryck och blyertsstreck som skapas när man gör ett mönster, det ger en särskild nerv.

Genom åren har funderingarna över vad som egentligen gör ett bra mönster följt henne. Slutsatsen är att det handlar om hur mellanrumsformerna, området mellan själva mönstren, behandlas.

- En nybörjare fokuserar bara på själva huvudformen, men det måste vara balans även mellan dem. Josef Frank var mästare på det, säger hon.



Christina Magnergård Bjers/TT Spektra

feature@ttspektra.se

Fakta/Pärlor

Äkta pärlor bildas av blötdjur, till exempel musslor, då en främmande partikel kommer in mellan skalet och manteln och börjar irritera. Djuret kapslar då in detta i ett lager av pärlemor för att irritationen ska minska. Värdefulla pärlor bildas främst av flodpärlmussla, pärlmussla och abalone.

I konsthantverk och handarbeten används främst färgade pärlor av glas eller plast. Pärlbroderi har varit känt i Europa sedan 500-talet före Kristus.

Glaspärlor var en viktig handelsvara när européerna koloniserade Afrika och Amerika. De amerikanska indianerna väver ännu i dag med pärlor, i Afrika används pärlor på bland annat masker och hos eskimåerna har kvinnodräkten en stor krage av trädda pärlor.

På 1800-talet blev stickning och virkning med glaspärlor trädda på tråden populärt i Europa. I dag finns pärlor i plast, trä eller glas på de flesta förskolor och i storstäderna har pärlaffärer för hobbyhantverkaren börjat dyka upp.

Källa: Nationalencyklopedin
Gå till toppen