Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Kliv ner till historien

Du går in på ett kafé, ner för en trappa och plötsligt befinner du dig i såväl vikingatid som medeltid. Drottens kyrkoruin är Lunds senaste turistattraktion, och visst känns det som om Sven Tveskäggs ande irrar runt där nere.

Harald Blåtand enade och kristnade Danmark på 980-talet. Sedan har man ju alltid hört att sonen och antagonisten Sven Tveskägg var mera för den forna tron. Ändå var det på hans initiativ som en stavkyrka byggdes i Lund runt 990 då den nymornade staden höll på att bli danska rikets religiösa och administrativa centrum. På den tiden var det vanligt att kyrkans grundare också begravdes i den.

— Det är inte alls omöjligt att Sven Tveskägg har sin grav här någonstans, säger stadsantikvarien Björn Magnusson Staaf.

Det är en märklig känsla att vandra runt nere i kyrkoruinen. Belysningen är dämpad och stengrunden visar vilken mäktig helgedom detta en gång var. Visste man om att den fanns där? Eller hittades den av misstag?

— Det är ju så med Lund att vi har rätt kvalificerade gissningar om vad som finns under mark. Men vi vet aldrig hur det ser ut eller hur stort det är. Det finns fortfarande kyrkor som är helt begravda, men som vi känner till genom skrifter eller gamla kartor.
När utgrävningarna av Kattesund, sydväst om Stortorget, gjordes under 1970—80-talen anade man att Drotten skulle ligga där. Men att kyrkan skulle vara så stor och så tidig var en överraskning. 62 meter lång, och de äldsta delarna uppfördes någon gång 1130—50. Dessutom fann man spår av en äldre stavkyrka i trä, den som Sven Tveskägg lät bygga. Lunds och Skånes äldsta kyrka. Utgrävningarna har bidragit med mycket kunskap om Lunds äldsta skede, men också ökat förståelsen för hela det danska riket.

— Drotten är definitivt en av de äldsta stenkyrkorna i Skandinavien, berättar Björn Magnusson Staaf. Uppåkra, strax söder om Lund, var en intensivt utnyttjad boplats från 200-talet till 900-talet. Därefter minskade aktiviteterna radikalt, samtidigt som livet började ta fart i Lund.

Han menar att det är högst troligt att Harald Blåtands enande av det danska riket har nära band med kyrkan. Ett riksbygge behöver administration och byråkrater, och det förutsätter skrivkunnigt folk. Under den här tiden fann man dessa främst inom kyrkan.
— Tiden när vikingatid går över i medeltid är spännande. Vi har ett antal starka ledare som drivs av tanken att skapa en övergripande stat, ett rike. Det är Gorm den Gamle, Gorms son Harald Blåtand, Haralds son Sven Tveskägg och sedan Svens son Knut den Store. Danmark gränsade till det väldiga tysk-romerska riket, och det var viktigt att ha goda kontakter med kejsaren. De nordiska ledarna under den här tiden drevs nog mer av politiska än religiösa skäl när de införde kristendomen.

Harald insåg nyttan, och det gjorde så småningom även Sven. Både han och Knut var också kungar över England och Norge. Sven dog för övrigt i 1014 i England, men han, eller möjligen delar av honom, transporterades hem till huvudstaden Lund. Knut ville kanske inte bli kristen så där alldeles av sig själv.

— Det sägs att han satte sig på en stol på en engelsk strand, berättar Björn Magnusson Staaf. Det var ebb, och Knut deklarerade att "om inte vattnet når upp till mina fötter blir jag kvar i den gamla tron". Han visste ju att floden skulle komma och blöta ner hans fötter. Med den akten demonstrerar han det oundvikliga i att gå över till kristendomen.

Därmed inte sagt att kungarna och deras undersåtar strängt höll sig till Vite Krists lära. De tog sig friheten att blota när det behövdes. Vågade inte helt stöta sig med de mäktiga gamla asagudarna.

— Knut lyckades mycket väl som härskare och var en maktfaktor att räkna med. Det bevisas till exempel av att han blev inbjuden till Rom när den nye tysk-romerske kejsaren skulle krönas.
Tillbaka under jord på Kattesund. Att vi kan gå ner till medeltiden på det här sätter var från början ingen självklarhet. När ruinerna borstats av och de arkeologiska undersökningarna var klara i juli 1984 började det politiska käbblet. Det höjdes ekonomiska röster för att allt, efter dokumentation, skulle skyfflas igen. Faktiskt var grävskoporna redan på plats för att krossa de mäktiga gamla stenmurarna när kommunpolitikerna gjorde en helomvändning: "Bevara!" Den 11 september 1987 invigdes det underjordiska museet, men stängdes efter ett tag. Inte förrän den 17 december i fjol kunde man åter ta trappan ner från kaféet.

— Vi satsade på ett obemannat museum, där så mycket information som möjligt skulle finnas tillgänglig, säger Björn Magnusson Staaf.

Så därför kan vi nu gå runt och läsa på tavlor, trycka på en knapp för att sätta igång en video om de olika kyrkobyggnaderna som avlöst varandra, samt se fynd från platsen. I området fann man runt 3 000 gravar. En av dem är kvar i museet, murad i tegel med fyra nischer för rökelsekar. Graven var en gång placerad i långhuset. I den vilar skelettet av en man i 25—30-årsåldern. Han var 178 centimeter lång och hade med sig en guldring med infattad ametist. Kanske var han abbot under den tid då kyrkan tillhörde premonstratenserklostret? Ametistringen var ett tecken på abbotvärdighet.
Precis söder om Kattesund hittade arkeologerna också en klockgjutargrop från stavkyrkans epok. Klockorna var en viktig symbol redan för de fornkristna. Man klämtade till mässa i en tid när vi inte hade privata ur.

Drottens storlek har förbryllat. Var detta en biskopskyrka? En annan egendomlig detalj är att helgedomen hade två kryptor, en under koret och en i långhusets östra del. Båda visade sig vara tomma när 1980-talets dagsljus släpptes in.

Det kan tyckas märkligt att man plötsligt slutade använda en så påkostad kyrka. Förklaringen är reformationen. 1537 hade Luthers läror slagit rot i Danmark och Kristian III befallde att kloster och katolska kyrkor i Lund skulle rivas.

Vi kan bara vara glada att några ändå fick stå kvar. Som domkyrkan ett par kvarter bort.

Fakta om Drottens kyrkoruin

• Den äldsta stavkyrkan byggdes cirka 990 på initiativ av Sven Tveskägg.

• På 1050-talet ersattes stavkyrkan av en 50 meter lång stenkyrka. Det är oklart om namnet verkligen var Sankt Drotten (Drott betyder härskare). På kartor och i texter från 1100-talet kallas den också för Sankt Salvator (Frälsarens kyrka) eller Sankta Trinitatis (Den heliga Trefaldighetens kyrka).

• Fram till 1150 fungerade den som sockenkyrka, därefter lämnades den över till premonstratenserorden i Lund och blev klosterkyrka.

• Vid sekelskiftet 1200 gjordes en stor ombyggnad. Kyrkan fick bland annat en nytt torn. I slutet av 1200-talet ersattes trätaket av ett välvt tak och då krävdes förstärkningar i form av kraftiga strävpelare i yttermurarna.

• I början av 1300-talet upplöstes klostret och kyrkan förföll. Den restaurerades dock efter en tid och blev nu 62 meter lång, och församlingskyrka i Drottens socken.

• 1537 revs kyrkan på order av Kristian III.

• Drottens Kyrkoruin ligger på Kattesund, strax sydväst om Stortorget i Lund. Du tar dig ner dit antingen via Café & Bistro Kattesund eller genom föreningen Gamla Lunds lokaler.

• Öppettider: måndag till torsdag 9—18, fredag till lördag 10—18, söndagar stängt. Gratis inträde.

www.kulturen.com
Gå till toppen