Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Broarna binder ihop stan

Rönneå slingrar sig som en orm genom stan och ut till Skälderviken, och utan alla broarna skulle det bli besvärligt att ta sig fram. Vi tittar till tolv av dem, och börjar i Skälderviken.
Hamnbron i Skälderviken har funnits på den här platsen sedan 1934, i olika skepnader. De båda första varianterna byggdes i trä, men fick ge vika för vinterisen. Den nuvarande, i betong, uppfördes 1970 och klarar både väder och vind.
Nästa övergång in mot stan är Skälderviksbron där tågen passerar. Den första byggdes 1885, den andra 1897 och den nuvarande 1947. Parallellt med järnvägsspåren finns också en gång- och cykelbro.
Pyttebron invid Danielslundsparken var från början en tågbro och byggdes för att betjäna tågtrafiken på den så kallade Pyttebanan mellan Klippan och Ängelholm. När järnvägen lades ner i mitten av 1950-talet omvandlades Pyttebron till gång- och cykelbro.

Namnet Pyttebron har sin förklaring i en händelse från 1918. Snickaren och poeten Johan Wilhelm Hall, som bodde invid järnvägen, lät sina höns, pyttorna, gå omkring mellan spåren, vilket stinsen ogillade. Det blev till och med rättssak av det hela och Hall dömdes till två kronor i böter.
Nybron från 1905, som förbinder Nybrogatan och Havsbadsvägen i höjd med simhallen, byggdes för trafiken till och från Sockerbruket.

Tidigare hade transporterna skötts av sockerbruksfärjan Maja, som drogs med hjälp av ett rep som var spänt över ån.
Sockerbruksbron är av ganska färskt datum. Den kom på plats 1982 i samband med att Sockerbruksskolan och de nya bostäderna byggdes, och har blivit en genväg för cyklister och gångtrafikanter som ska in till centrum.

Sockerbruket byggdes 1892 och lades ner efter betkampanjen 1953, men bostadsområdet har fått behålla det gamla namnet.
Från järnvägsstationen in mot centrum går vi över Järnvägsbron som byggdes i samband med att tågtrafiken kom igång 1884-85. Den första Järnvägsbron uppfördes i stål, men ersattes i mitten av 1920-talet av en valvbro i betong.
Carl XV:s bro vid sjukhuset är stans äldsta och samtidigt den yngsta. Troligen fanns här en träbro redan i början av 1500-talet, då med namnet Engelholms bro. Den fick flera efterföljare, innan Carl XV:s bro stod klar 1864.

Tidigare var bron en del av infarten till Ängelholm, men sedan många år är biltrafik förbjuden, bortsett från buss, taxi och utryckningsfordon. Tiden hade gått hårt åt bron, och 2005 revs den gamla och ersattes av en ny.

Bron har fått namn efter kung Karl XV, som var chef för Kronprinsens husarer med förläggning i Ängelholm. När regementet lämnade Ängelholm 1883 skedde det just över Carl XV:s bro.
Tegelbruksbron vid Stadshuset var först en järnbro, som utgjorde förbindelse med Villans tegelbruk och därefter Villanområdet. Tegelbruket, som revs i slutet av 1950-talet, fanns där Stadshuset nu ligger.

År 1963 byttes järnbron ut mot den betongbro som finns i dag.
Mejeribron, en gång- och cykelbro mellan Östergatan och Thulingatan, byggdes 1997. Den har fått sitt namn efter Ängelholms mejeri, som låg där Rönneskolans parkering finns i dag. Verksamheten vid mejeriet inleddes 1895 och avslutades i mitten av 1970-talet.
Kristian II:s bro, betongbron över Kristian II:s väg, byggdes 1966 och har fått namn efter Ängelholms grundläggare, den danske kungen Christian II. Det var den 16 oktober 1516 som kungen utfärdade grundläggningsbrevet, och detta betraktas också som datum för den nya staden Ängelholms grundande.
Ängavångsbron, en järnbro med stenfästen, byggdes runt år 1900 och sammanbinder Skolgatan med Ängavångsgatan. Bron byggdes om och förstärktes 1962.
Nyhemsbron är kanske inte någon skönhetsupplevelse, men den förbinder i alla fall sedan 1970-talet bostadsområdena på Nyhem och Nya Kungsgården, och fyller därmed avsedd funktion.
Detta är stadens broar, men om man fortsätter en bit utanför Ängelholms centrum finns det ytterligare några. Kungsgårdsledsbron, Motorvägsbron, Höja bro och Ugglarpsbron är också förbindelser över Rönneå. Därtill kommer hängbroarna vid Munka Ågård och Ugglarp, som främst är avsedda för kraftbolagets servicepersonal.
Källa: Ängelholm från A till Ö, Hembygdsboken 2000.
Nästa avsnitt i reportageserien handlar om broarna som inte finns, men som kanske kommer.
Gå till toppen