BJÄREBOR

I dag träffar vi en kvinna som ser nya möjligheter i gamla fönster

FÖRSLÖV. Det duggar friskt. Ett svagt ljus letar sig ut genom de små fönstren på den vita byggnaden. I ett av dem står Birgitta Frick och tittar ut. Det är torsdag eftermiddag och hon håller precis på att rengöra några penslar. När hon öppnar dörren sprider sig en svag doft av terpentin, trä och färg ut genom trädgården. Det går inte att ta fel: vi har hamnat mitt i hjärtat på företaget Bjäre fönsterhantverk.

— Jag jobbar året runt men har inte för en minut ångrat mitt val, säger Birgitta Frick medan hon visar runt i den lilla lokalen.

Birgitta Frick är född och uppvuxen i Hjärnarp. Efter gymnasiestudier i Ängelholm flyttade hon till Lund för att jobba inom vården. Hennes önskan att kunna hjälpa andra fick henne att söka till sjuksköterskeutbildningen i Helsingborg. När hon pluggat klart flyttade hon ännu en gång till Lund för att börja jobba igen, men snart blev hemlängtan för stark.

— Jag längtade tillbaka till Bjäre. Närheten till skog och hav som finns här kunde Lund aldrig mäta sig med.

Snart hade Birgitta Frick hus och familj i Förslöv samt ett jobb på Skogsliden i Båstad. De senaste åren som sjuksköterska jobbade hon deltid och började längta efter att göra något helt annat. I den vevan läste hon en artikel i NST som fångade hennes intresse.

— Den handlade om en fönsterhantverkare i Helsingborg, Torgny Fager. Jag kommer fortfarande ihåg rubriken, "Fönstren är husens ögon". Jag la artikeln på hyllan och jobbade vidare.

Men den där artikeln lämnade aldrig Birgitta Fricks tankar helt och hållet.

— När det började bli omorganiseringar på mitt jobb sa jag upp mig utan att riktigt veta vad jag skulle göra. Lite senare gick jag med i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt där man fick chans att praktisera. Jag var hos en fönsterhantverkare i Höganäs en hel sommar. Det var det roligaste jag har varit med om, att få skapa med händerna och jobba med byggnadsvård.

Birgitta Frick fick alltså mersmak och sökte till fönsterhantverksutbildningen på Allbäck fönsterhantverk och byggnadsvård i Ystad. I dag är hon väldigt tacksam för att hon kom in på trähantverksspåret.

— När jag gick i skolan var det bara syslöjd som gällde för flickorna. Hade jag fått prova på träslöjd då hade jag säkert gjort ett annorlunda val när jag skulle bestämma mig för mitt framtida yrke. Hantverksintresset och kunskapen finns i släkten. Min morfar var byggnadssnickare och i dag är det jag som använder hans gamla hyvelbänk.

Fönster, kitt och beslag har blivit en del av Birgitta Fricks liv. Sedan åtta år tillbaka driver hon sitt eget företag i familjens gamla garage. Under den här tiden har hon bland annat renoverat samtliga fönster på Villa Björkhem i Båstad.

— Det går jättebra. Jag har fullt att göra hela tiden, säger hon och visar upp några av uppdragen som hon arbetar med just nu.

Alla fönster har sin charm, men Birgitta Frick vet vilken sort som ger henne en extra kick av arbetsglädje.

— Det är något speciellt med att få sätta händerna i gamla fönster som kanske har snart 100 år på nacken. Det är en otrolig känsla att kunna plocka fram det gamla träet och upptäcka att det är som nytt. Om jag gör en totalrenovering på sådana fönster vet jag att de håller i 100 år till, minst. Ibland händer det att jag sätter min egen lilla krumelur i någon fönsterbåge, man vet ju aldrig om någon gör om mitt jobb och upptäcker mitt namn någon gång i framtiden.

Ålder: 52

Bor: Förslöv

Familj: Maken Anders, döttrarna Elisabet (20) och Ylva (17).

Äter: Allätare. Jag äter kött, fisk och vegetariskt om vartannat.

Dricker: vatten och rött vin.

Intressen: Mitt jobb, trädgården när jag hinner.

Mitt motto: Det är knutet till jobbet. "Mät två gånger, såga en".