Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Bond-hysteri när Fleming fyller 100 år

Gör dig redo för Bond-feber. I dagarna är det 100 år sedan Ian Fleming föddes, och nu släpps den nya 007-boken "I djävulens tjänst" - en direkt fortsättning på Flemings sista roman.

I England har Fleming-jubileet pågått hela året och skapat rena Bond-yran. Redan i januari gavs en serie frimärken ut med motiv från författarens böcker. I april öppnade en utställning på Imperial War Museum i London och i helgen sände BBC en nyproducerad radioversion av "Dr No".
I Sverige kan vi frossa i agenten när SVT på lördag visar dokumentären "Vem var James Bond?".
Firandet kulminerar dock i och med att boken "I Djävulens tjänst", skriven av författaren Sebastian Faulks, släpps i dagarna.
— Den utspelar sig 1967 och är en direkt fortsättning på Ian Flemings sista roman, säger Annelie Eldh, informationsansvarig på Forum förlag som ger ut boken.
Hemlighetsmakeriet har varit enormt. Inga förhandsexemplar har skickats ut till medierna.
— Bara redaktören och förläggaren har fått läsa den. Och de har fått skriva på särskilda avtal. Det har varit otroligt strängt.
Hon säger att intresset har varit stort för boken även i Sverige.
— Men inte som i England. Där har de ju haft en gigantisk pr-kampanj.
På Piccadilly Circus sattes till exempel en elektronisk tavla upp som har räknat ned dagarna till utgivningen. Sebastian Faulks, en av Storbritanniens mest hyllade författare ("Charlotte Gray"), valdes personligen ut av familjen Fleming att skriva jubileumsboken. Han tackade med att skriva den i Ian Flemings anda. På alla sätt.
— Fleming har skrivit en text om hur man skriver en thriller på sex veckor. Jag följde det till punkt och pricka, sade Faulks i en tidigare intervju.
Sebastian Faulks har dock inte levt ett fullt lika utsvävande och äventyrligt liv som Ian Fleming gjorde. Som barnbarn till en rik skotsk bankman och son till en officerare växte Fleming upp i överklassmiljö. Han fick sin utbildning på fina skolan Eton där han gjorde sig lika känd för sitt kvinnotycke som för studierna. Senare jobbade han som journalist för nyhetsbyrån Reuters innan han värvades av den brittiska marina säkerhetstjänsten. Fleming deltog inte i operationer själv, men var med och planerade och organiserande dem.
På en säkerhetskonferens i Jamaica blev han så förtjust i ön att han lät bygga ett hus där. Han kallade det för Goldeneye. Det blev början till en av litteraturhistoriens största framgångssagor. Det var nämligen där som Fleming började skriva romaner. Mest för att han var uttråkad. Namnet James Bond tog han från en fågelbok i sin bokhylla. I dag har över 100 miljoner Bond-böcker sålts världen över. De 20 Bondfilmerna har dragit in nästan 30 miljarder kronor enbart i biljettintäkter.
Själv fick Fleming aldrig uppleva framgångarna. Han dog av en hjärtattack den 12 augusti 1964, endast 56 år gammal.

Ian Flemings liv

Ian Fleming föddes den 28 maj 1908 i Mayfair i London.

Han var sonson till den skotske bankmannen Robert Fleming och son till officeren Valentine Fleming som dog under första världskriget. Han växte upp med sin mor Evelyn, tre bröder och en styvsyster. Han var även kusin till skådespelaren Christopher Lee.

Före andra världskriget tjänstgjorde han som journalist vid Reuters. En inbjudan till en lunch med amiral Godfrey 1939 ledde till att han värvades av den brittiska marina säkerhetstjänsten. Där blev löjtnant och befordrades senare till kommendörkapten.

James Bond föddes den 15 januari 1952 när Fleming satte sig ned vid sin skrivmaskin för att börja skriva sin första agentthriller, "Casino Royale". Namnet James Bond tog han från en fågelbok i sin bokhylla. Den riktige James Bond, som var ornitolog, gick med på att låna ut sitt namn till Ian Flemings agenthjälte i utbyte mot rätten att använda Flemings namn till eventuellt nyupptäckt fågelart.

Det sägs finnas två verkliga förebilder till Bond förutom Fleming själv: Patrick Dalzel-Job, en agent som Ian Fleming lärde känna i den brittiska underättelsetjänsten under andra världskriget och Fitzroy MacLean, en skotsk soldat, diplomat och författare.

I början av författarkarriären var Fleming mer känd som "Peter Flemings yngre bror" - Peter var sedan 1930-talet känd som populär författare till reseskildringar. Det skulle dock inte vara länge.

Ian Fleming gillade inte valet av Sean Connery eftersom denne kom från ett fattigt arbetarhem i Skottland. Efter "Agent 007 med rätt att döda" var dock Fleming så imponerad av Connery att han lät ändra en del av James Bonds bakgrund till skotsk.

President John F Kennedy var en stor fan av Fleming och det var då denne tog med "Kamrat mördare" på sin lista över favoritböcker som försäljningen tog fart även i USA.

Ian Fleming hann bara se de två första filmerna i serien innan han avled i en hjärtattack den 12 augusti 1964.

Andra författare har skrivit Bond-relaterade böcker fram till så sent 2002, däribland Kingsley Amis, John Gardner och Raymond Benson.

Fleming har porträtterats på film tre gånger: i "Goldeneye" (1989) med Charles Dance i huvudrollen, året efter i "Spymaker" med Sean Connerys son Jason som Fleming och 2005 av Ben Daniels i "Ian Fleming: Bondmaker".

Så firas Ian Fleming

I början på januari gavs en serie med sex frimärken med motiv från Flemings mest kända böcker ut.

Den 17 april hade en utställning på Imperial War Museum i London premiär, "For your eyes only: Ian Fleming and James Bond", som pågår till den 1 mars nästa år.

En nyproducerad radiouppsättning av "Dr No" med Toby Stephens som James Bond sändes i BBC Radio den 24 maj.

En ny James Bond-bok släpps på onsdag den 28 maj, 100 år efter att Ian Fleming föddes. "I Djävulens tjänst" tar vid där Flemings sista Bond-roman "Mannen med den gyllene pistolen" slutade. Författare är Sebastian Faulks som valdes ut av familjen Fleming.

På lördag den 31 maj har SVT spionkväll. Klockan 20.00 visar SVT 2 "Vem var James Bond?", om hur Ian Fleming skapade sin världsberömda spion.

Ian Flemings Bond-böcker

Casino royale (1953), Leva och låta dö (1954), Attentat (Moonraker; 1955), Döden spelar falsk (Diamonds are forever; 1956), Kamrat mördare (From Russia with love; 1957), Döden på Jamaica (Dr. No; 1958), Goldfinger (1959), Ur dödlig synvinkel (For your eyes only; 1960), Åskbollen (1961), Älskade spion (The Spy who loved me; 1962), I Hennes majestäts hemliga tjänst (On her majesty's secret service; 1963), Man lever bara två gånger (You only live twice; 1964), Mannen med den gyllene pistolen (The Man with the golden gun; 1965), Octopussy (Octopussy and the living daylights; noveller 1966)
Gå till toppen