I onsdags brann en skola ner i Eslöv. Hittills i år har räddningstjänsten ryckt ut på 42 skolbränder i Helsingborg. Det är 16 fler än under hela förra året. Det är mest småbränder men ändå en illavarslande utveckling.

- Vi bara väntar på den stora skolbranden. Det är inte fråga om om den kommer, utan när, säger brandchefen Jörgen Hallberg.

Därför satsar räddningstjänsten på ökad samverkan med lärare och elever för att jobba förebyggande. Konferensen igår hölls på Brandorama för ett 60-tal lärare och 20-tal elever.

Svaret på vem som sätter fyr på skolor gavs av Driton Rama och Tyko Granberger. Två unga män som arbetar med projektet "Din bror" för Fryshusets räkning. De åker runt i landet och för samtal med grupper på sex till tio killar som behöver stärka sin självkänsla.

Dålig självkänsla är roten till det onda. Driton Rama och Tyko Granberger har själv varit som de unga män de nu försöker hjälpa.

- Vi är inte lärare som ger betyg och vi är inte föräldrar som uppfostrar barn. Det närmaste vi kan komma är att vara storebröder. Vi samtalar kring varför det finns en så destruktiv tendens hos unga killar att det tar sig uttryck i att skolor brinner ner, säger Tyko Granberger.



Så här förklarar de fenomenet:

Pojkar har en sämre förmåga att förstå sig på sina känslor. Det kan ge dem en negativ och dålig självkänsla vilket leder till att de har svårt att känna sig värdefulla.

Speciellt om de växer upp i familjer som inte fungerar på grund av missbruk och annat, eller om föräldrarna inte är närvarande.

Om man inte kan hitta värdet i sig själv så kan man inte heller se värdet i andra eller annat. Då skiter jag i om jag eldar upp en skola.

- Det är ett rop på hjälp, på att bli sedd och det tar sig många uttryck, säger Tyko Granberger.

De unga killar som saknar en struktur hemifrån kan hitta den i gänget och den destruktiva gruppen. Där finns klara regler och gränsdragningar. Man blir bekräftad och sedd av gruppen. De unga skapar sig en tuff fasad av självkänsla och självförtroende.

Men om någon annan i samhället hade tagit sig an dessa unga killar hade de istället kunnat ledas in i positiva sammanhang.

- Om jag uppfostras i en inkonsekvent värld måste jag själv kolla mina gränser. Är det okej att tutta på en skola? Jag testar, säger Driton Rama.

Samtalsgrupperna som de leder med unga rotlösa killar varar mellan 10 och 20 gånger. Där försöker man skapa en trygg struktur som gör att killarna vågar uttrycka vad de känner. Den tuffa masken läggs bort och självkänslan byggs sakta upp. Det är vägen till en positiv gemenskap.