Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Baader-Meinhof komplex

Det börjar med Janis Joplins hesa röst: "Oh Lord, why dont You give me a Mercedes Benz?". Ulrike Meinhof sitter med sina barn på en nakenbadstrand vid Östersjöns kust. Det är en familjeidyll som vi vet ska rämna.

Revolutionen då! Rudi Dutschke (Sebastian Blomberg) manar studentmassorna til kamp i Uli Edels "Baader-Meinhof komplex".
Ty snart befinner vi oss i Västberlin och året är 1967. Shahen av Iran är på besök, bomberna faller över Vietnam, studenterna i Västberlin demonstrerar och polisen låter batongerna vina och vattenkanonerna spruta. Vi åker i tidstunneln tillbaka. Det är en strålande inledning som blandar iscensättningar och dokumentära emblematiska bilder till en monumentalmålning. Men...

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen