Förra helgen var EvaMarie Lindahl på vernissage på Bonniers konsthall i Stockholm, där hon ställer ut som en av tre Maria Bonnier Dahlins Stiftelses stipendiater. Nästa helg är det dags att på Uppsala konstmuseum ställa ut tillsammans med tre andra som fått årets Anna-Lisa Thompsons stipendier för unga kvinnliga konstnärer.

Däremellan blir det vernissage i Borstahusen mitt emellan barndomens Viken och nya hållplatsen Malmö. Det var där hon gick sina sista tre konsthögskoleår.

I Pumphuset får vi se ett tre meter långt och 75 cm högt verk bestående av flera teckningar. Alla utgår från de målningar som David Teniers gjorde på 1600-talet åt ärkehertig Leopold Wilhelm i Bryssel. Han målade av hela dennes konstsamling så att kopiorna kunde skickas ut och visa hans flådiga samling.

–Jag är intresserad av hur makt, pengar och intellekt manifesteras. Denna gång har jag ritat av ramarna och detaljer ur de här målningarna. Dessutom har jag ritat porträtt av ärkehertigen och Teniers själv. Han gjorde en lång rad självporträtt, också ett sätt att visa sin egen storhet, säger hon.

När Borstahusens konstförening skulle välja unga konstnärer till årets sista utställning råkade det bli tre som känner varandra väl. Förutom EvaMarie Lindahl valdes av en slump inte bara hennes bästis Ditte Ejlerskov utan också Dittes pojkvän Johan Furåker. Båda går sista året på Konsthögskolan i Malmö.

Johan Furåker har snöat in på den franske gasverksarbetaren Albert Dadas märkliga levnadsöde i slutet av 1800-talet. Denne bara försvann från sitt jobb och sin familj och hittades flera månader eller år senare då han blivit arresterad som lösdrivare, i Frankrike, i Konstantinopel, i Algeriet.

I Moskva blev han till och med sänd till Sibirien som misstänkt revolutionär.

–Han fick diagnosen ”patologisk turist” och hans liv speglar min syn på konstnärsrollen, att man längtar efter äventyr, något annat än trygghet.

I sina målningar visar Johan Furåker vad Albert Dadas var med om och vad han såg, från jobbet som gasverksarbetare till olika platser han vandrade till. Platser som han kom ihåg först under hypnos.

Ditte Ejlerskov utforskar måleriets historia och traditioner. Ofta handlar det om klichén om den ideala kvinnan och hur kvinnor lever upp till den, i klassiskt måleri och modern reklam.

–Flickan som poserar för att få uppmärksamhet har jag målat många gånger. Så många gånger att jag i en av bilderna här bara ristat in texten ”Bending her body for attention” i den vita färgen.

Hon utforskar också den vita duken, romantiken och fotorealismen.

–När jag börjar vet jag aldrig vad det blir. En gång blev det till och med en skulptur av hundra halvbra målningar på hög. Allt man gör måste inte bli genialiskt.