Kultur

Våga tänka!

Jenny Maria Nilsson har läst två böcker om filosofi för unga och bejakar barnets rätt till självreflektion.

Illustration ur Sven Nordqvist ur boken "Tänka själv!"
Tanken på att det är mina döttrars förtjänst att Liza Haglund nu är inblandad i en ny filosofibok för unga är behaglig även om jag inte vet om den är sann. År 2001 kom hennes första bok ”Att tänka noga”. Jag läste den högt för barnen och vi diskuterade frågeställningarna fram och tillbaka under flera år. Sedan skrev barnen ett brev till Haglund via förlaget och bad om en till bok.
Haglunds första bok lärde mina barn att tänkande och vetande är aktiva handlingar, något ens medvetande gör och förhåller sig till, inte något man matas med. Att se till så att barnen lär sig kritiskt tänkande tidigt är värdefullt även om man som förälder får vara beredd på att det används mot en – ”Mamma, du har dolda, ogiltiga premisser i din argumentation”, har jag fått veta.
Skolan är inte så illa som det går att tro utifrån medias rapportering, jag har rörts till tårar av den dedikation som somliga lärare och skolpersonal visar. Men ett problem är att skolan släppte klassisk humanistisk bildning som en het potatis för några decennier sedan. Säkert låter jag som en stofil, men när jag hör rektorer tala om flexibilitet, att undervisning måste vara underhållande och att vi ändå inte vet vilka kunskaper som kommer att krävas i framtiden är jag rädd att våra centra för lärande anpassar sig rätt ner i enfald.
Ett av svaren på skolans problem är filosofisk utbildning. Även om de inte alltid inser det själva har ungdomar i dessa google- och wikipediatider aldrig haft mer behov av förmåga till klok tolkning. Därför är det glädjande att det nu kommit två utmärkta böcker om filosofi som riktar sig till barn och unga. Liza Haglund, som är högskoleadjunkt, ger ut Självklart inte tillsammans med Anders J Persson, lektor i filosofi.
Boken är fantastisk! Den är omsorgsfullt utformad med en intimitet i frågorna, här kommer ingen undan utan att granska sina egna intuitioner och fördomar. Språket är klart, tonen respektfull och de klassiskt filosofiska frågorna är relevant utformade. Författarna förutsätter att unga människor är intelligenta med vilja till fördjupande samtal.
Jag och ena dottern diskuterar kapitlet med rubriken ”Värde” en hel kväll; har artisten och uteliggaren olika värde? Har en seriemördare samma värde som en person som självuppoffrande räddar liv? Andra kvällar funderar vi över varför vi kan tänka oss att klona katten men inte mormor efter att de har dött. Om det är skillnad på pojkar och flickor, bör man då ordna samhället så att kvinnor uppmuntras till somliga arbeten och män till andra? Går samhällsnytta före individens rättigheter?
För många år sedan läste jag en amerikansk forskningsrapport där det fåtal soldater som vägrat skjuta civila i Vietnam var intervjuade. Slutsatsen i rapporten var att dessa soldater hade det gemensamt – vilket var ovanligt – att deras föräldrar tagit upp moralfrågor under deras barndom och uttalat principer om att behandla människor väl. Kan det vara så enkelt? Haglund och Persson varnar i boken för att filosofiskt tänkande kan upplevas som provocerande. I Kapitlet ”Är det fult att skvallra” behandlas dilemmat soldaterna ställdes inför; ska man vara lojal mot sin grupp när den handlar mot de egna etiska ingivelserna?
Peter Ekberg är doktorand i teoretisk filosofi och tillsammans med tecknaren Sven Nordqvist författare till boken Tänka själv – en inspirationsbok för unga filosofer. Ekbergs bok har ett mer lättsamt tilltal än den förra, den vänder sig till yngre barn och i sällskap med en vuxen går det fint att läsa den från cirka fem års ålder. ”Får Robin Hood stjäla?” heter ett kapitel, ”Kan en ko bli filosof?” ett annat. Boken omfattar inte endast idéer utan även filosofisk historia och hypoteser utifrån särskilda filosofer. Det finns en mysig bild jag gärna velat ha på väggen där tidernas stora filosofer möts framför en brasa för samtal med två barn. Nordqvists bilder är roliga och tillgängliga. ”Jag är så god och rättvis att alla som betalar 100 guldmynt slipper fängelse!” säger en tecknad kung. Är det godhet? Prata med barnen om det.
”För en filosof är det inte viktigt vem som har rätt utan vad som är rätt!” skriver Ekberg och jag inbillar mig att det är sådant barn behöver veta. I denna tid där en gränssättande straff- och belöningsfostran är på modet befarar jag att barn kan bli till instrumentella reaktionsmaskiner istället för att utveckla sina egna moraliska funderingar.
Det är inte så att folk var bättre på att tänka förr och nu, då falska auktoriteter lättare borde kunna genomskådas, hoppas jag att vi står inför en guldålder där Kants kategoriska imperativ analyseras i både skolor och hem. De här böckerna kommer jag att ge bort i gåva, för vad kan vara bättre att föräras med än motivation till noggrant tänkande och självreflektion?
Jenny Maria Nilsson

jenny@jennymaria.com
Gå till toppen