Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Färre behöriga lärare på friskolor

Betydligt färre lärare på friskolor har en pedagogisk examen jämfört med lärare i den kommunala skolan. De tjänar också mindre och är färre till antal. Men på Campeon frigymnasium tycker eleverna att lärarnas engagemang är det viktigaste, inte att de har en examen på pappret.

Olivia Johansson, Disa Shultz, Hampus Nemeth och Dannie Håkansson går andra året på Campeon i Helsingborg. Om läraren har en examen eller inte spelar mindre roll. "Men fler lärare skulle inte vara fel", säger Disa Schulz.Bild: Britt-Mari Olsson
Att en stor majoritet av friskolorna i Helsingborg går bra ekonomiskt, det visade vi i gårdagens tidning. Men hur är det då med kvaliteten?
# Siffror från Skolverket visar att betydligt färre, drygt 55 procent, av lärarna i de privata gymnasieskolorna i Helsingborg har en pedagogisk högskoleexamen, jämfört med de kommunala där samma siffra var drygt 80 procent.
# Samma gäller för grundskolorna. 72 procent för de fristående och 82 procent för de kommunala.
Lärartätheten, mätt som antal lärare per 100 elever skiljer sig också.
# I de kommunala gymnasieskolorna gick det 7,8 lärare per 100 elever. I de fristående 7,2.
# På grundskolenivå var skillnaden obetydlig. 7,7 mot 7,6.
Frågan är vilken betydelse detta har?
För Arne Ekholm, ordförande i lärarförbundet i Helsingborg, med 300 medlemmar kan vikten av en examen inte nog understrykas.
– Skulle du vilja att en obehörig kirurg opererade på dig, svarar han retoriskt på frågan.
– Skämt åsido, det är superviktigt. Pedagogik är läran om hur man lär ut, det säger sig självt att en lärare ska ha adekvat utbildning.
– Från fackets sida driver vi på för att höja kraven, att det ska vara lag på att lärare måste ha behörighet, som vi hoppas ska få genomslag, säger han.
Varför tror du långt färre lärare i friskolor har en examen?
– Två skäl. Det ena är att en del friskolor kan ha svårt att hitta rätt kompetens som också har en examen, och det andra är naturligtvis att lärare utan examen är billigare. Enligt vår lönestatistik tjänar en 1-9 lärare ungefär två tusen mindre i månaden jämfört med kommunala 1-9 lärare.
– Vi har inget emot friskolor som sådana, men vi vänder oss bestämt emot att det ska gå att dela ut vinst till aktieägare som i stället skulle kunna gå till fler och bättre lärare. Det är ju elevernas pengar, säger han.
Carl-Gustav Stavström på friskolornas riksförbund i Stockholm ser inte saken på samma sätt.
– Det väsentliga är vilket resultat det får för eleverna och det finns inget bevis på att eleverna i friskolor skulle få en sämre utbildning, svarar han på frågan om hur viktig en lärarexamen är.
– Exemplet med kirurgen har jag hört förut och det är ju att dra det för långt. Vi tycker att man skulle kunna bredda kompetensbegreppet till mer än bara en examen eller inte. Personliga egenskaper, drivkrafter till exempel, säger han.
Lärarförbundet driver på för fler lärare med examen, gör ni det?
– Det är självklart att vi också tycker att lärarna ska ha största möjliga kompetens. Andelen med examen kommer att höjas med tiden.
Anställer friskolor lärare utan examen för att dem är billigare?
– Jag vill inte kommentera det.Men det är ett påstående jag inte tror på. Det har snarare med att man värderar kompetens på olika sätt, säger han.
Gå till toppen