Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Dags för mammapotatisar att vakna

Pärebygden laddar inför våren. Hos Lennart Strand, en av ägarna till Bjäre hembygd, vaknar mammapotatisarna med hjälp av lampor och värme.

På Lennart Strands gård i Slättaröd vaknar något till liv innanför väggarna. I trälådor ligger potatisar och väntar på våren. Lysrör och 12–15 graders värme ska väcka dem till liv. Det handlar om mammapotatisar som sakta återvänder till världen efter vinterdvala, för att om ett par veckor sättas i jorden och ge skörd i pärebygden.
Men att kalla det mammapotatisar är mest ett marknadsföringstrick för stockholmare. Egentligen är det vanliga sättpotatisar det handlar om. Bakom uttrycket står Bjäre hembygd, som sedan 2001 försöker höja potatisens anseende.
Mammapotatisarna är ett hantverk. Värme och ljus avgör hur snabbt de skjuter ut groddar.
— De ska vara perfekta när vi sätter. Det handlar om fingertoppskänsla, våren kan variera med så mycket som en månad, säger Micael Sturesson, potatisodlare i Dalen och delägare i varumärket Bjäre hembygd.
Och när våren väl inträffar ska groddarna vara ett par tre centimeter långa för att gro bäst.
Lennart Strand plockar upp en Solist ur sin uppvakningsbädd och tittar på grodden. Lite svart. Groddbränna. Det är en smitta som ofta finns på sättpotatisar och som hindrar grodden från att växa vidare. Som tur är har den här potatisen andra som är friska som sticker ut ur samma öga.
— Det är bra om de allra tidigaste potatisarna bara har en grodd, och det är det många som har här, säger han.
Potatisodlarna som är kopplade till Bjäre hembygd försöker sprida ut mammapotatisarnas uppvaknande, sättningen och plockningen över säsongen, så att det inte blir överproduktion och prisdumpning i början av säsongen. Men det är bara den potatis som ska bli färskpotatis som får ljus- och värmebehandling.
Om två veckor är det dags för sättning av just de potatisarna. Sedan dröjer det till maj innan de första, små, gyllengula rotfrukterna kan grävas upp ur halvöns mylla.
I maj är efterfrågan på färskpotatis dålig i Sverige, så den kommer antagligen att bli vodka eller skickas till Finland, där invånarna hellre firar primörernas premiär än tidsbunden midsommar.
Gå till toppen