Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fristad för att samla tankarna

På Fontänhuset finns tid och plats för personer med psykisk ohälsa. Laga mat och göra tidning finns bland de frivilliga arbetsuppgifterna.

I en lummig men välansad trädgård intill Trollbäckens äppelodling ligger ett rött trähus. Det liknar nästan en Bullerbygård med sina vita knutar och gröna häckar. Hit kommer ett 20-tal personer varje dag. För att andas ut.
Det handlar om personer som på ett eller annat sätt har fått nog av samhället utanför. I många fall har de inte förstått det själva, förrän kroppen sagt ifrån.
Utbrändhet, ångest och depression är vanliga anledningar till att människor söker sig hit. Men ingen kräver svar på varför man är här och inga journaler förs.
Fontänhuset är namnet. Det finns på elva platser i Sverige och på drygt 400 i världen. Båstad är en av dem.
Gittan Carlsson hamnade här för att hon helt enkelt inte orkade mer.
– Det är så många som säger att man ska ta sig i kragen, men att må psykiskt dåligt är inte samma sak som att ha brutit benet.
Hon säger att hon har haft det tufft i livet, och att hon gick in i väggen till slut.
– När jag kom hit hade jag inget självförtroende. Nu har jag det. Jag är accepterad för den jag är. Här finns en förståelse medlemmarna emellan som inte finns ute i samhället.
Magnus B Andersson, som alla kallar Björn, kom också hit för att få andrum i tillvaron.
– Om man är riktigt frälst inom Fontänhuset skulle man kunna säga att hela världen skulle vara ett Fontänhus. Psykisk ohälsa slår vilt omkring sig i samhällsklasserna. Här möts alla. Om man ser hela människan behöver du inga etiketter på folk.
I köket lagar man mat tillsammans varje dag. På kontoret fixar man bokföringen och gör en egen tidning. Det är en del av den frivilliga rehabiliteringen, att göra små uppgifter som man klarar av och kan hämta styrka ur.
För personer som drabbas av psykisk ohälsa i en eller annan form stannar ofta vardagslivet helt, arbete och vänner fungerar inte. Alla som kommer till Fontänhuset har varit i kontakt med psykiatrin, och blivit rekommenderade att söka sig hit.
Först blir man provmedlem för att förstå vad det handlar om, sedan blir man livslång medlem, välkommen hur ofta man vill, varje dag eller en gång om året. Det kostar inget.
Strax före lunch en solig sensommartorsdag luktar det vitlök i hela huset. Grekisk sallad står på menyn.
– Det viktigaste är att man kan gå tillbaka när det svajar. Det erbjuder inte den offentliga vården. Och här är det på riktigt, folk bryr sig om varandra på riktigt, då händer något med människan, man tar det på allvar. Vi ringer till varandra och kollar hur vi mår när vi inte har varit här på några dagar. När jag ringer till någon för att jag bryr mig och mår bra själv, då växer man, säger Magnus B Andersson.
Fontänhuset har aldrig stängt mer än två dagar på rad. Det finansieras av kommunen, regionen och genom privata donationer. Fyra anställda, omsättning på två och en halv miljon. Att skramla ihop pengar till verksamheten är en evig kamp, och medlemsantalet ökar mer än bidragen.
15 procent av besökarna kommer ut i arbetslivet igen, men det är inget mål. De flesta som deltar i verksamheten är långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Men fler och fler är yngre personer i aktivitetsgarantin som använder Fontänhuset som avstamp för att gå vidare i arbetslivet.
– Egenvärdet är att få ett bra liv, säger Calle Dandanelle, verksamhetschef.

Startade i USA

Det första Fontänhuset startade i New York 1948 och hade just en fontän på bakgården. Bakom idén stod ett gäng mentalpatienter som ville undvika att hamna på mentalsjukhus igen.
Gå till toppen