Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Idol som skapar rubriker

Drogskandaler, turbulenta ungdomsår och romansrykten. Jay Smith är den överlägset mest kontroversiella deltagare ”Idol” någonsin haft. På fredagskvällen står han i final mot Minnah, som nu också utpekas som hans nya flickvän.

Jay är bakis. Som första gången vi träffades, för tio veckor sedan. Han skulle låna en laddare av Minnah i onsdags kväll, men när han ringde var hon ute och festade. Han hängde på. Ett par snabba Jägers och ”attackfyllan” kom. Inte riktigt enligt TV4:s regler. Men det skulle se illa ut om ledningen sparkade ut båda tävlanden två dagar innan finalen i ”Idol 2010”.
– Och Jägers är i alla fall lagligt. De kan inte sätta åt mig för det, säger han i någon kulvert under Globen när vi springer omkring och letar efter någonstans där man kan röka.
Nästan alla musiker jag gillar är unga män med gitarr och självskadebeteende. När jag nämnde det för Jay en av första gångerna vi träffades, flinade han och sa ”Jag ÄR en ung man med gitarr och självskadebeteende”. Då lät det mest som ett skämt, men ju längre tiden går, desto tydligare blir det att det rymmer, eller åtminstone har rymt, mer än ett korn av sanning. Killen med omslaget till Nirvanas ”In utero” nytatuerat på underarmen har inte alltid varit den gladaste camparen i scoutgruppen.
– Jag skrev en grej tillsammans med Attila i Von Benzo där vi snodde Kurt Cobains rad ”I learned to cry on command”, men så la vi till ”I guess I'm glader when I'm sad”. Det är väl så det känns, säger han.
Så hur blir man en ung man med gitarr och självskadebeteende? Jays musikaliska karriär började när han bara var fem. Tillsammans med sin morfar Bertil Nilsson, grundare av Grytan-konserterna, uppträdde han som violinist på scener runt om i Skåne.
– Han var min bästa kompis. Jag har fattat senare att jag var sonen han aldrig fick. När hans första barnbarn blev en pojke började vi göra alla de där grejerna tillsammans, berättar Jay.
Men morfadern dog när Jay var åtta år.
– Man blev förberedd hyfsat tidigt på att det inte kommer att vara. Några år innan började jag få svårt att sova för att jag insett att man en dag kommer att dö. Jag kommer ihåg att jag låg i sängen och försökte föreställa mig hur det skulle vara att inte finnas. Det psykade ut mig totalt.
På högstadiet började Jay spåra ur.
– Jag träffade en tjej som var ännu knäppare än jag själv. Jag vet inte, det var väl där min självdestruktiva ådra trädde fram. Det blev värre med åren. Det var ett beteende som ledde till att jag blev trygg i ångesten i stället.
De var tillsammans i tre år och lyckades behålla kontakten även efter brytningen, trots att hon sjönk mot botten. De pratade kvällen innan hon dog. Den relationen, säger Jay, har färgat mycket av vad han gör i dag.
– Jag har nog inte skrivit en glad låt på femton år. Det känns inte så intressant, jag vet inte hur man gör. Det skulle kännas falskt att sätta mig ner och skriva en låt om hur jävla bra jag mår.
Han tänker efter.
– Men jag tror inte mitt självskadebeteende har haft med dödslängtan att göra. Jag har bara inte haft så lätt att hantera mina känslor.
Bandet blev en säkerhetsventil och en trygghet. ”Ett brödraskap”, kallar han det. Precis som flickvännen Sara blev det. Det har varit ett stormigt förhållande.
– Vi var gifta i tre år. Hon lämnade mig när jag flippade ut för 150:e gången. Men vi försöker igen. Vi tog på oss ringarna inför varandra.
Det har inte blivit lättare under ”Idol”.
– Inte för att det är viktigt att träffa andra brudar, men för att det är svårt att behålla intimitet och öppenhet när man inte träffas. När det känns som om nöjesmedia i Sverige är ute efter att korsfästa en, får man ta ett steg tillbaka känslomässigt. Men det går inte att bara stänga av vissa delar av sig själv. Vi har nog haft det ganska tungt på båda hållen. Jag har det lite lättare eftersom det faktiskt går ganska bra för mig. Hon sitter hemma och svarar på en massa frågor och vet inte riktigt vad som pågår. Det kan bidra till att det blir friktion.
På torsdagsmorgonen kablades nyheten om Jays och Minnahs kärlekshistoria ut i kvällstidningar och tv. Vad som egentligen hänt vet nog bara de två "Idol"-finalisterna. Men det blev fler rubriker, mer turbulens.
Det var en uppenbart plågad Jay Smith som mötte pressen efter repetitionerna. I en serie korta intervjuer svarade han på i princip samma fråga: Är du ihop med Minnah Karlsson?
– Vi tycker om varandra, men vi är inte ett par.
Att något är på gång mellan de två finalisterna i ”Idol 2010” är dock helt klart. Redan i Göteborg för en vecka sedan hände något.
– Vi kysstes, säger Jay Smith.
Har du pratat med din flickvän om det här?
– Jag berättade som det var. Men det gjorde jag redan när det hände.
Vad ska du göra när du kommer hem?
– Ta och reda upp soppan. Vad som kommer hända är inget jag kan svara på nu.
Vad sa din mamma den här gången?
– Hon suckade mest. Jag tror att hon skakade på huvudet också, men det kunde jag inte se. Men hon är stöttande.
Varför gick ni ut med det här?
– Det hade kommit ut i vlket fall som helst. Nu fick vi chansen att prata om det själva, istället för att det skulle bli vinklat på något annats sätt.
Jay är en självutnämnd fuck-up, impulsiv och känslig. Det är inte ovanligt, det finns många som är så. Men inte många av dem har hela Sveriges media efter sig. Kombinationen kan vara förödande.
– Men jag har haft det skitbra också. Jag har en underbar familj och hur många dumma grejer jag än gör, är de där för mig. Det är nog väldigt många som har det mycket värre.

Fakta/Jay Smith

Ålder: 29 år
Bor: I Helsingborg, där han också vuxit upp
Yrke före "Idol": Lagerarbetare
Familj: Sambo
Gå till toppen