Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Politiker sätter fokus på öppenheten

Kommunanställda vittnar om hur de uppmanats att inte vara öppet kritiska. Maria Winberg Nordström (FP), högste ansvarig för personalpolitiken i Helsingborg, betonar vikten av öppenhet. Nu ska frågan upp på den politiska agendan.

HD har skrivit om flera fall där rätten till att framföra kritik ifrågasatts. Kritiska brev från medarbetare har polisanmälts, lärare måste skriva under dokument som kräver deras lojalitet och flera vittnar om hur öppenheten minskat inom skolan.
I lördagens HD berättade dessutom två lärare hur de uppmanats av tjänstemän från skolförvaltningen att inte uttala kritik öppet eftersom den kommunala skolan är utsatt för konkurrens från friskolorna. Två undersökningar visar att få arbetstagare vågar tala om vad de tycker på jobbet.
Politikerna har tidigare sagt att kommunens arbetsplatser ska präglas av öppenhet.
– Det är viktigt att man kan framföra kritik utan rädsla. Det är dessutom ett led i att kvalitetssäkra och utveckla kommunens verksamhet, säger kommunalrådet Maria Winberg Nordström (FP).
Hon är ordförande för personalutskottet och är därmed den politiker som har det högsta ansvaret för personalpolitiken. Efter alla larm och artiklar tänker Maria Winberg Nordström nu ta upp frågan för diskussion i utskottet.
Men hon vill inte vara kritisk mot höga chefer och deras agerande.
Om att kommunikationsdirektör Birgitta Darrell polisanmälde kritiska brev från anonyma medarbetare säger hon:
– Det är ett individuellt beslut. Alla måste få rätt att agera utifrån sin övertygelse. Jag kan inte bedöma om hon borde känna sig kränkt eller inte. Jag vill inte ha synpunkter på det.
Samtidigt säger hon:
– Men jag hade inte gjort så. Det fanns inga hot i breven. Å andra sidan är jag som politiker kanske mer van vid kritik och är mer hårdhudad.
Om att lärarna måste skriva under lojalitetsförklaringar:
– Det är okej om det finns någon form av överenskommelse om vad kommunen förväntar sig rent professionellt av lärarna. Som att man inte får stå i klassrummet och ha privata åsikter.
– Samtidigt får det inte råda missförstånd så att folk blir rädda för att yttra sig. Det hade därför varit bra om ordet lojalitet hade tydliggjorts så att det framgått att det bara handlar om att vara lojal mot fattade beslut.
Maria Winberg Nordström har fått informationfrån de fackliga organisationerna om att det inte alltid är högt i tak på kommunens arbetsplatser.
– Men samtidigt ger vår medarbetarenkät inga signaler om att detta är ett generellt problem.
I den undersökningen uppger 88 procent att de vågar säga vad de tycker, 10 procent tycker inte det fungerar så väl och två procent vågar inte säga något alls.
Fackorganisationerna har också tagit upp att medarbetare utsatts för grova repressalier som utebliven löneökning efter att ha haft synpunkter. En del har tvingats byta skola eller rentav kommun.
– Men det är svårt att få grepp om hur många fall det handlar om och var de finns, säger Maria Winberg Nordström.
Varför är det viktigt att veta det?
– Annars är det svårt att få en helhetsbild och höra den andra sidan. Ofta är de fackliga larmen inte så konkreta och då är det svårt att göra något. Men visst ska alla kunna gå till sin arbetsplats utan rädsla.
En nyordning som Maria Winberg Nordström hoppas mycket på är samverkansgrupper där chefer och medarbetare ska kunna fånga upp saker som händer på jobbet och diskutera lösningar.
– Jag tror mycket på den direkta kontakten. Allt måste inte gå via de fackliga ombuden.
Men om man är rädd för chefen?
– Då fungerar det förstås inte. Men i så fall kanske det finns någon kollega man kan prata med.
Hon tycker också att det är viktigt att fortsätta med utvecklingsprogrammen för cheferna.
– Där diskuteras ledarskap och det kan vara en god hjälp för cheferna. En trygg ledare kan ta emot kritik utan problem.

3 konsekvenser av ett tyst klimat på arbetsplatser.

Det är Göteborgsforskaren Per-Ola Börnfelt, som sammanställt dem. Han granskar öppenheten på en rad arbetsplatser inom skola och vård/omsorg.
För individen:

– Det blir en dålig arbetsmiljö och vi ser sjukskrivningar där chefer och även ibland kolleger trycker ner den som vågar komma med kritik.
För arbetsplatsen:

– Det blir sämre utveckling av verksamheten. Saklig kritik bidrar till att en verksamhet blir bättre.
För samhället:

– Demokratin utvecklas inte när folk lär sig att det inte är välkommet att uttrycka sina åsikter.

Detta är meddelarfrihet

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda har rätt att utan risk för straff lämna uppgifter i vilket ämne som helst till journalister för publicering.

Meddelarskyddet innebär förbud mot att efterforska vem som lämnat ut vissa uppgifter till pressen. Det innebär också att journalister inte får avslöja vem som är meddelare.

Offentliganställdas rätt att använda sig av meddelarfriheten får inte inskränkas genom att anställda tillskrivs vissa skyldigheter i till exempel en arbetsordning. Detta skulle innebära ett försök att begränsa den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Från årsskiftet gäller dessutom att det är straffbart för den offentliga arbetsgivare att hindra en anställd från att använda meddelarfriheten. Men det gäller bara om repressalierna för den anställda blir avskedande, uppsägning, disciplinpåföljd och liknande.

Gå till toppen