Det är svenskt femtiotal. Kriget är redan reducerat till blott ett otäckt minne hos de äldre. Folkhemmet byggs så det knakar. Landets välstånd växer. Det gamla och murkna ska rivas; ett nytt och tjänligare samhälle ska byggas. Fattigdomen, trångboddheten och nöden ska utrotas med hjälp av omfattande reformer och standardiserade diskbänkar. Annars är det, som vanligt, bandy på vintrarna och fotoboll på somrarna. En doft – falsk eller inte – av idyll och okuvad framtidstro sprider sig kring det svenska femtiotalet. Det är en tid av förändringar, men också en tid för drömmar om en bättre framtid för folket.