Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Skolbudget splittrar alliansen

Politikerna i utbildningsnämnden är överens – skolan behöver mer pengar. Men hur mycket kan de inte enas om. Folkpartiet tycker till och med att allianskollegornas klena förslag är oansvarigt.

500 miljoner kronor ska räcka för att få utbildningen i kommunen att gå runt. Det är nämligen så mycket pengar fullmäktige har tilldelat utbildningsnämnden inför 2012.
Men inget av partierna i utbildningsnämnden är nöjt med tilldelningen.
Moderaterna och Centerpartiet föreslår att budgeten utökas med 5,5 miljoner kronor till bland annat specialpedagoger och lärare i förskolan. Med gemensam majoritet i nämnden vann förslaget vid senaste sammanträdet.
De övriga partierna hade däremot hoppats på ännu större tillskott i budgeten, vilket alltså nobbades.
– Man kan alltid önska mer pengar, men någonstans tar det slut. Det är inte bara utbildningsnämnden som vill ha mer pengar, vi tar ansvar för hela kommunens budget, säger Pia Möller (M), ordförande.
Men Folkpartiet håller inte riktigt med, och kritiserar sina allianskollegor i M och C.
– Det är inte heller ansvarsfullt att blunda för att göra omprioriteringar i hela kommunens budget om det behövs, säger Louise Stjernqvist (FP), första vice ordförande i nämnden.
Både Kristdemokraterna och Folkpartiet ville ha mer pengar än vad M och C begär. Folkpartiet, som hade hoppats på 9,9 miljoner extra, ser inte det vinnande förslaget som hållbart.
– Vi i Folkpartiet är inte ens säkra på att budgeten täcker de lagstadgade kraven, säger Louise Stjernquist (FP).
Hon pekar på den sju månader långa väntan på utredningen om dyslexi. Hon pekar också på hur lite pengar kommunen lägger på varje elev jämfört med andra kommuner.
– Vi ligger inte bra till i SKL:s senaste statistik, säger hon.
Enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, hamnar Höganäs på plats 18 av de kommuner som lägger minst pengar per elev. Men att det skulle innebära dålig kvalitet i skolan håller inte Pia Möller (M) med om.
– Vi har haft Skolinspektionen på besök och vi ligger väldigt väl till, säger hon.
Ett påstående som stöds av SKL:s övriga siffror, där Höganäs genomgående placerar sig bland den fjärdedel kommuner med bäst resultat. Det är bara svenskan, nutidsorienteringen och andelen behöriga lärare som är något sämre.
– Vi kanske ska titta oss själva i spegeln i stället för att jämföra med andra kommuner, säger Louise Stjernquist (FP), som menar att bra inte betyder att det inte kan bli bättre.
Det vinnande förslaget om 5,5 miljoners utökat anslag kommer att presenteras för fullmäktige, som beslutar om utbildningsnämnden ska få några extra resurser alls.

Skolstatistik

När det gäller att klara minst godkänt i ämnet svenska placerar sig Höganäs på plats 66 i SKL:s utvärdering av landets skolor. I engelska på plats 64 och i svenska på plats 108.
Höganäsungdomarna har relativt högt meritvärde i sina betyg, vilket placerar kommunen på plats 23.
Vad gäller lärarnas behörighet har 86,9 procent examen från en lärarutbildning. Det gör att Höganäs hamnar på 189:e plats.
Höganäs har den 18:e billigaste skolan i landet.

Budgetförslag

Alla partier i utbildningsnämnden vill be fullmäktige om mer pengar. Det här är partiernas önskemål om höjning, där Moderaternas och Centerpartiets kommer att presenteras för fullmäktige.

M+C: 5,5 miljoner till lärare i förskola samt specialpedagoger i förskola och de yngre årskurserna.

KD: 7,2 miljoner. Följer M+C:s förslag, dessutom mer pengar till lärare på grundskolan.

FP: 9,9 miljoner till lärare i grundskolan, kompetensutveckling och till elevhälsan.

S: 10,3 miljoner till lärare i förskolan och grundskolans yngre år.

MP: 15,2 miljoner till fler lärare i förskola, fritidshem och grundskola samt sökbara utvecklingsmedel.

Gå till toppen