Nyheter

När barnen tappar sugen

Vad ska man göra när barnen efter bara några gånger inte vill fortsätta att spela gitarr/rida /gympa? Ska föräldrar säga okej och förtränga att de redan har betalt hela kursavgiften eller förmå sonen eller dottern att hålla ut hela terminen? Vi ställde frågan - och fick olika svar.

Det är inte ovanligt att barn tappar sugen när de gått på sina fritidsaktiviteter ett antal veckor. Plötsligt en dag deklarerar de bestämt att de vill sluta. Samma barn som tjatat om, och i evigheter längtat efter, att få börja på tennis, fiol eller vad det nu är.
Som förälder kan man minst sagt bli villrådig. Att diskutera saken med barnets ledare kan vara en väg att gå innan man bestämmer vad man ska göra. Sofie Kowalczyk, som jobbar i Gustav Adolfs församling och undervisar i körsång och piano, får ganska ofta ta sådana diskussioner.
Riktigt små barn tycker Sofie Kowalczyk att man ska vara varsam med men för de som är tio år eller äldre finns bara en linje.
– Barn måste kämpa på lite och inte ge upp för lättvindigt, det finns en tendens till att det blir så mer och mer. Det är inte farligt att gneta och träla lite, det behövs för att komma vidare.
Att mycket i skolan och i samhället nuförtiden görs i projektform bidrar starkt till att uthålligheten minskar, menar Sofie Kawalczyk.
– Barn invaggas i en falsk tro att de redan efter kort tid kan tillräckligt och att det är dags att gå vidare med något annat instrument eller aktivitet. Vuxna borde vara tydligare med att berätta vad som ingår och vad de förväntas göra.
Att sätta gränsen vid en termin, eller motsvarande fullföljd kurs, tycker hon är rimligt. Från och med mellanstadieåldern är de mogna att ta ansvar för att göra klart vad de har åtagit sig.
– Det är klart att barn ska få prova olika saker men alla i familjen blir besvikna om de slutar. Inte minst blir barnen besvikna på sig själva.
Därmed inte sagt att hon tycker att det är en bra idé att tvinga dem.
– Det finns en mellantid mellan när de tappar geisten och där vuxna sätter in tvång. Där gäller det att vara beredd på sura miner hemma och se till att uppmuntra barnen.
Svackan brukar enligt Sofie Kowalczyk nästan alltid inträffa efter sex, sju gånger. Då går det i alla fall upp för hennes elever att det faktiskt inte är så lätt att spela ett instrument. Det kräver något av dem och då är det enklast att backa ur.
– Det ingår att träna hemma och om de bara kommer över tröskeln när de inser att träning ger färdighet så brukar motivationen återkomma.
För de som väljer en fritidsaktivitet som är en lagidrott tillkommer förstås en dimension. Klubben och laget är beroende av varje individ och det påverkar andra om en spelare slutar utan förvarning.
– Men det går ju förstås inte att driva hur långt som helst, självklart ska det vara lustfyllt att hålla på med idrott, säger Niclas Andersson i Helsingborgs Basketbollklubb.
I den klubb han företräder är avhopp inget stort problem. Det beror, hävdar Niclas Andersson, på att det saknas ett elitistiskt perspektiv. Att ställas inför höga prestationskrav får många att vilja dra sig ur.
– Men skulle en spelare vilja sluta mitt i terminen så tar vi förstås reda på varför och ser vad vi kan göra åt det, det finns ju olika orsaker till att barn vill sluta.
Han tycker att det största ansvaret ligger på föräldrarna. Att de ska göra sitt bästa för att barnen ska trivas med sina fritidsaktiviteter. Klubben hjälper till genom att ge nybörjare möjlighet att testa under två till tre veckor innan de betalar avgiften.
Liknande erbjudande finns för de barn mellan tre och sex år som vill börja på Modig-Annerfjelds dansskola i Helsingborg. Mot en viss summa får de provdansa tre gånger innan de förbinder sig för hela kursen.
– De kan behöva de gångerna för att vänja sig. Vissa vågar helt enkelt inte vara med även om de vill, andra har föreställt sig att det ska vara på ett visst sätt, säger dansläraren Juliana Persson.
Hon berättar hur i synnerhet de yngsta barnen brukar måla upp en bild av hur det ska vara att dansa balett. De ska med svängande kjolar snurra runt och bli ballerinor redan första gången.
– Vissa blir förstås besvikna när vi kör igång med grundläggande steg. Men de flesta fortsätter, jag tycker att de är ganska uthålliga.
Juliana Persson har uppfattningen att de allra flesta föräldrar anser att deras barn ska gå terminen ut och det är också det råd de får av henne.
– Föräldrar bör lära sina barn att fullfölja det som de har påbörjat. Ibland går det att hitta kompromisser, en förälder kan till exempel sitta med inne i salen under lektionen om det känns bättre.
Om barnen fortsätter vägra eller gråter så mycket att det stör de andra finns det dock inte så mycket att göra. Men Juliana Persson tycker alltså att man kan framhärda ett tag.
– Det är ju barnen själva som velat börja dansa. Åtminstone i de flesta fall, säger hon.
Gå till toppen